tisdag 31 mars 2009

Perfekt helg

Visst, matcherna mellan lagen i "the big four" och derbyn i nordöstra London, Manchester, Tyne- and Wearside samt Liverpool är större - inget snack om det. Men på lördag kör vi matcher som är mer i min smak i Premier League-lördag. Blackburn-Tottenham och Newcastle-Chelsea är främst viktiga för bottenstriden, men har andra parametrar också. Dessutom ska vi få in bilder från Bolton-Middlesbrough och West Bromwich-Stoke, och där är det ju ännu mera bottenstrid. Matcherna betyder mycket och det känns som att tre poäng nu är mer värda än tre poäng i oktober (fast de inte är det, förstås).

Det är ofta såna matcher bjuder på stor underhållning också. Jag minns att jag, Lasse och Jens ofta hade matcher som på något sätt involverade Charlton när vi jobbade med Supersöndag för ett par år sen. Lasse ojade sig alltid över att det var usla och profillösa matcher när Charlton var inblandade - åtminstone inför matcherna - men sen slutade de alltid 4-3 och sånt där. Matcherna som inte ser kanon ut på det berömda pappret har lättare att överraska positivt, och så gissar jag att det blir på lördag.

Lägg dessutom till att det är Fulham-Liverpool på lördagskvällen så har ni en helt grym Premier League-dag. Liverpools magiska form mot ett Fulham som hittills slagit Arsenal och Man Utd hemma, och dessutom kryssat mot Chelsea.

På söndag drar jag sen iväg till Göteborg för att få vara med på invigningsmatchen på Gamla Ullevi mellan Örgryte och GAIS. Det ska också bli jäkligt kul! Supersöndag avrundas med den inte helt oviktiga matchen mellan Man Utd och Aston Villa. Se för böveln till att avboka alla tänkbara familjeaktiviteter och dylikt den här helgen med andra ord! Det är i TV-soffan det händer.

Matchspeaker

Det finns en bok av Stephen Foster som heter "The book of lists - football", och den kan jag varmt rekommendera. Den består av en massa olika listor som den gode Foster knåpat ihop - en del seriösa, en del mer humoristiska. Härmed snor jag några av dem och publicerar här, och jag börjar med fyra roliga saker som matchspeakers har kläckt ur sig.

1. "Will the owner of a car, registration BD51SMR, parked near the army baracks, please return to your car and move it. You will regret it if you don't.
Fem minuter senare:
"Will the owner of the car with registration BD51SMR please return to your car within the next two minutes, otherwise it will be blown up. You will know if you are too late - you will hear it."
Från Colchester Utd:s gamla arena Layer Road, som låg mittemot ett militärområde. Meddelandet lästes upp i början av 80-talet, när IRA var som mest aktiva i England.

2. "The special train leaves at 17:15 - for those of you from Merseyside that is quarter past five."
Barnsley-Everton, FA-cupen 1989

3. "Scorer of the second goal for Bournemouth, number 2, Mark Newson" (Publiken börjar bua)
"OK, sorry - scorer of the second goal, number 5, John Williams" (Publiken jublar)
Bournemouth-Plymouth, nyårsdagen 1990. Mark Newson hade vägrat skriva på ett kontrakt och fallit i onåd hos supportrarna. Lagkaptenen Williams var populärare.

4. "Will Mr. Andrew Jones of Barnsley please contact the nearest steward. You've locked your mother out of the house."
Norwich-Barnsley 2001. Trist för mamma Jones att lille Andrew hade typ 30 mil hem.

måndag 30 mars 2009

Samma mamma, del 197 eller så

Matskandalen trappas upp

Inte nog med att det har dykt upp en massa glas i olika kycklingfiléer runtom i landet, jag hittade nyss en hel förpackning med glasnudlar hemma i skafferiet! Helt klart ett sabotage.

Bytesmarknaden

I lördags träningsspelade England mot Slovakien på Wembley, och förutom att det blev en komfortabel 4-0-seger för England gjorde jag en liten notis från matchen.

Emile Heskey gjorde mål och blev sen skadad och utbytt i den 15:e minuten. Han ersattes av Carlton Cole.

Carlton Cole spelade till den 34:e minuten innan han blev skadad och ersattes av Peter Crouch.

Crouch fick hänga med ända fram till den 74:e minuten, då han ersattes av Michael Carrick. Carrick fick, otroligt nog spela klart matchen utan att bytas ut.

FYRA olika spelare på "en" position måste vara något sorts världsrekord! Tur för Capello att han hade fler än tre byten i matchen.

I skuggan av Gerrard

Dirk Kuyt är en spelare som verkar väcka en hel del känslor. De som ogillar honom tycker oftast att han är för kantig och oteknisk, och de som gillar honom tycker att hans arbetskapacitet kombinerat med smartness med råge väger upp de dåliga sidorna. Själv gillar jag Kuyt, och kollar man in statistiken hos Liverpoolspelarna den här säsongen så är han högt upp på listorna:

LIGAMÅL
1. Steven Gerrard, 13
2. Fernando Torres, 9
3. Dirk Kuyt, 8

SKOTT PÅ MÅL
1. Steven Gerrard, 33
2. Dirk Kuyt, 30
3. Fernando Torres, 15

MÅLGIVANDE PASSNINGAR
1. Steven Gerrard, 6
2. Dirk Kuyt, 4
2. Yossi Benayoun, 4

SKAPADE CHANSER (enl. Premier League)
1. Steven Gerrard, 65
2. Dirk Kuyt, 51
3. Xabi Alonso, 47

Den gode Kuyt har alltså statistiken på sin sida, han är otroligt viktig för Liverpool. Fast vem som är nummer ett på Anfield råder det inga tvivel om ändå.

söndag 29 mars 2009

Lagerbäcks våta dröm

Jag ska inte säga att jag känner Lasse Lagerbäck, för det gör jag inte, men jag har träffat honom ett par gånger och gjort ett antal intervjuer med honom. Jag tror mig dock känna honom tillräckligt för att vara helt säker på att lördagens match mot Portugal var en riktig dröm för honom. Ett på pappret bättre motstånd, bortaplan och en fixstjärna av världsklass i Cristiano Ronaldo på planen hos dem och en fixstjärna av världsklass i Zlatan Ibrahimovic avstängd hos oss.

När Lagerbäck en dag sammanfattar sin karriär tror jag att den här matchen kommer att hamna väldigt långt upp hos honom.

fredag 27 mars 2009

Allsvenskan 2009

Nu är det bara en vecka kvar, sen drar Allsvenskan igång igen. Man kan hålla på och tjata om hur dålig nivå den håller jämfört med andra ligor i allmänhet och Premier League i synnerhet, men den är rolig ändå. Den spelas ju trots allt här i Sverige.

Det känns som att åtta lag tror att de har möjligheten att bli svenska mästare 2009. Sju av dem kommer bli jävligt besvikna. Så här går det:

1. IF Elfsborg
2. IFK Göteborg
3. Kalmar FF
4. Helsingborgs IF
5. AIK
6. Örebro SK
7. Halmstad BK
8. Malmö FF
9. Djurgårdens IF
10. Örgryte IS
11. Hammarby IF
12. Trelleborgs FF
13. Gefle IF
----
14. GAIS
----
15. IF Brommapojkarna
16. BK Häcken

Mersons affärer

Gjorde som sagt en intervju med Marcus Allbäck igår, inför ÖIS-GAIS den 5:e april. Hann dessutom med att träffa GAIS nye tränare Alexander Axén, och det var en intervju som kunde ha fått hålla på länge till för min del. Axén är inte som vanliga Allsvenska tränare, nämligen. Han verkar vara mer eller mindre uppvuxen "on the terraces", och har besökt många olika länder för att titta på fotboll. Inte på det där typiska tränarsättet, utan för att få uppleva stämningen, arenan, kvarteren omkring, pubarna, o.s.v. En riktigt äkta fotbollsentusiast! Han sa att han slutade räkna hur många matcher han hade sett i England när det var över 100 stycken.

Nåväl - Allbäck var det. Här kommer ett par av frågorna jag ställde om tiden i Aston Villa:

Sex mål på 35 matcher för Aston Villa blev det.

Nå Marcus, var flytten till Aston Villa "din stora chans" i fotbollseuropa?
- Ja, det var det väl. Man är ju uppvuxen med Tipsextra, och redan när jag fick erbjudandet om att gå till Villa kändes Premier League som världens bästa liga, så det var stort. Synd bara att det inte gick så bra.

Varför gick det inte så bra då?
- Alltså, jag köptes av Graham Taylor, som sa att han trodde stenhårt på mig. Sen visade det sig ju att det var precis tvärtom. Det var bara mot slutet av min första säsong där som jag fick chansen ordentligt, och då gick det bra. Sen fick Taylor gå och ersattes av David O'Leary.

Och då blev det bättre?
- Ja, på ett sätt, för han visade att han trodde på mig som spelare i början. Men så skulle vi ha träningslandskamp med landslaget, och O'Leary sa att han ville att jag skulle stanna hemma, men jag ville ju spela landslag. "Okej då, men kom inte hem skadad", sa han då. Givetvis blev jag skadad. Sen dröjde det ett par månader och så blev jag uttagen till en ny träningslandskamp, och O'Leary kom där igen och ville stoppa mig från att åka. Jag sa att jag tänkte spela landskampen och han sa - efter en hel del övertalning från min sida - att det väl var OK, men att "du få ta mig fan inte komma tillbaka skadad igen!". Gissa vad som hände...? Efter det sa O'Leary rakt ut till mig att han hade tappat förtroendet för mig. Jag tyckte att det var konstigt att han ville stoppa sina spelare från att göra landslagsmatcher med tanke på att han själv gjorde 68 landskamper för Irland...

Hade ni några sköna lirare i laget?
- Ja, mitt första mål gjordes efter en framspelning från Paul Merson... han var inte alls så törstig då som man har läst om senare, men det hände en hel del runt omkring honom ändå. Bland annat gick han omkring i omklädningsrummet och försökte sälja Viagra till alla. Vi som var yngre än Paul sa väl att det inte riktigt behövdes än, men Dion Dublin tjatade han länge på, ha, ha!

Du gjorde två mål mot Chelsea när ni vann hemma med 2-1 i ligan, var det din bästa match för Villa?
- Ja, det var det. Chelsea var fruktansvärt bra redan då, och det var stort att få göra båda målen och vinna matchen.

Du vet att ÖIS ass.tränare Martin Pringle också har gjort mål på Chelsea, va?
- Är det sant?

Jodå, han nickade in 2-0-målet på övertid när Charlton vann en ligamatch mot dem år 2000. Han gick upp mellan Desailly och Leboeuf och skallade in den, riktigt snyggt.
- Jaså, Desailly var med där också. Han spelade när jag gjorde två mål mot dem också. Han kan inte ha varit så bra egentligen, ha, ha.

torsdag 26 mars 2009

On the road again

När solen inte ens gått upp än satte sig jag och foto-Jocke på ett X2000 med destination Göteborg. Vi ska intervjua Marcus Allbäck och Alexander Axén inför vår Allsvenska premiär nästa söndag - den första matchen någonsin på nya galma Ullevi, eller vad arenan nu heter. Jag hade helt klart röstat på att den skulle heta Glenn Arena istället, men så roligt skulle vi inte ha det.

Göteborgska fyndigheter är annars lite av en hobby för mig, trots att jag är 08 in i ben och märg. Min kompis och kollega David, som är lika mycket göteborgare som jag är stockholmare, brukar berätta att det var en lokaltidning som hade en tävling där läsarna fick komma på förslag till vad en ny gayklubb ute på Tjörn skulle ha för namn. Det vinnande bidraget var "Tjörn i röva", vilket ju är vansinningt roligt.

Nåväl - jag ska fråga Allbäck lite grejer om tiden i Aston Villa, och den delen av intervjun publiceras här senare.

tisdag 24 mars 2009

Statistiksmulor

Den gångna helgen var verkligen innehållsrik, med förluster för fyra av lagen som ligger 1:a-6:a i tabellen, och med många statistiska poänger. Här kommer ett par som jag tycker att ni borde ha koll på.

* När Peter Crouch nickade in två mål mot Everton blev han den förste spelaren den här säsongen att göra två nickmål i en och samma match. Förra säsongen lyckades sex spelare med den bedriften.

* Senast Man Utd förlorade två matcher i rad i ligan var i april 2005. Den "andra" matchen de förlorade då var mot Everton - och precis som mot Fulham i lördags fick de två spelare utvisade då också! Mot Fulham var det Scholes och Rooney, och mot Everton 2005 var det Gary Neville och Scholes.

* London är ingen favoritstad för Man Utd förresten, de har bara vunnit två av sina elva senaste ligamatcher i huvudstaden.

* Chelsea tycker inte heller om att spela mot Londonklubbar, fastän de är en själv. De är faktiskt det enda Londonlaget som inte har vunnit ett enda derby den här säsongen.

* Tottenham har fått ordning på sitt försvar, det fick Guus Hiddink & co erfara. På White Hart Lane har Spurs bara släppt in nio mål, bara Chelsea och Liverpool är tightare defensivt på hemmaplan än vad Tottenham är.

* Steven Gerrard satte ett par små rekord i söndags. Dels gjorde han sitt första hat trick i Premier League, dels kom han upp på 13 gjorda ligamål (11 var hans tidigare rekord), och så kom han dessutom upp i nio gjorda ligamål mot Aston Villa - vilket gör dem till det lag han har gjort flest mål emot i sin karriär.

* Robin van Persie leder assistligan på nio målgivande passningar, men hetast i assistligan är väl ändå... Pepe Reina! Framspelningen till Andrea Dossena mot Man Utd följdes nu senast upp av en assist till Albert Riera.

måndag 23 mars 2009

I predict a riot

Det finns i princip inte någonting i hela världen som är värre än folk som bestämmer sig för att ha stora fester samma dag som det är en viktig fotbollsmatch. Vilken idiot som helst vet att det är ett absolut no-no att lägga t.ex. ett bröllop mitt under fotbolls-VM.

Lördagen den 19:e juni 2010 ska tydligen han den där Friskis & Svettis-instruktören gifta sig med kronprinsessan Victoria.

Dels betyder det att jag kommer att vara tvungen att tacka nej till inbjudan, dels betyder det att det blir en potentiell bautakrock på TV mellan ett påkostat kungligt bröllop och en sjukt viktig landslagsmatch i fotboll.

Nu är det bara att sätta sig och vänta på att Sverige ska ta sig till VM i Sydafrika, och gör vi det kan jag sätta hur mycket stålar som helst på att vi hamnar som lag D2, D4, E1 eller E3 i lottningen. De som hamnar på de platserna spelar nämligen mot varandra... just det, lördagen den 19:e juni.

Här kan var och en snabbt bestämma sig för vilken sida de ska välja vid en eventuell krock. De som väljer paret till vänster i bilden kommer att - för all framtid - på något sätt bli bannlysta från att läsa på den här bloggen.

Kan ni tänka er scenerna ute i landet? Kan ni förstå hur många som kommer att separera? Kan det till och med bli fråga om ett mord eller två?

Som sagt: Respektlöst och obegåvat. Det låter inte likt en monarki.

Goalscorers drought

Nicolas Anelka leder skytteligan i Premier League på 15 mål efter 30 omgångar, bakom honom delar Steven Gerrard och Cristiano Ronaldo på andraplatsen med 13 ligamål vardera.

Anelka har alltså gjort prick 0,5 mål per omgång, och leder med detta. Det känns lite futtigt, kan jag tycka. Så här har målsnittet sett ut hos skytteligavinnarna de senaste åren:

2007-08: C.Ronaldo, 31 mål = 0,82 mål per omgång
2006-07: D.Drogba, 20 mål = 0,53 mål per omgång
2005-06: T.Henry, 27 mål = 0,71 mål per omgång
2004-05: T.Henry, 25 mål = 0,66 mål per omgång
2003-04: T.Henry, 30 mål = 0,79 mål per omgång
2002-03: R.van Nistelrooy, 25 mål = 0,66 mål per omgång
2001-02: T.Henry, 24 mål = 0,63 mål per omgång
2000-01: J.F.Hasselbaink, 23 mål = 0,61 mål per omgång
1999-2000: K.Phillips, 30 mål = 0,79 mål per omgång

Man får gå så långt tillbaka som till 1998-99 (delad skytteligavist för J.F.Hasselbaink, D.Yorke och M.Owen) för att hitta ett snitt under 0,5. Trion lyckades med att göra 18 mål, vilket innebär 0,47 i snitt. Även säsongen innan det vann man Golden Boot på 18 mål, och då delade trion C.Sutton, M.Owen och D.Dublin på titeln. Förutom just dessa två säsonger har snittet alltid legat över 0,5 mål per omgång för den som har vunnit skytteligan i Premier League.

Även om det är "old news" imponeras man bara mer och mer av att Cristiano Ronaldo smällde in 31 ligamål förra säsongen. Senast någon gjorde fler än så var 1986-87, när Clive Allen satte 33 ligamål - men då var det 42 omgångar, så C.Ronaldo hade bättre snitt än honom ändå.

Vem är nu detta på bilden, tänker ni. Svaret kommer om ni läser ytterligare två meningar av det här inlägget.

Man måste gå så långt tillbaka som till 1966-67, när Southamptons Ron Davies gjorde 37 mål på 42 omgångar, för att hitta någon med bättre ratio än portugisen. Davies hamnade till slut på 0,88 mål per omgång.

Utopimatch

En bra start på veckan - lugn och ro i hemmet och en nybryggd kopp kaffe i Boston Bruins-muggen som foto-Jocke köpte när han var på reportageresa i USA för någon månad sen. Vi köper kaffekoppar med klubbloggor lite då och då, det är ganska kul att ha. Den märkligaste jag har är också den från foto-Jocke, en ljusblå mugg med Sheriff Tiraspols klubbmärke på. Vad Jocke gjorde i den moldaviska utbrytarrepubliken Transnistrien begriper jag dock inte.

Nåväl, gårdagens fotbollstittande blev starten på en dröm - en utopi. Tänk er en match mellan Liverpool och Barcelona. Just nu. Idag. Det vore helt fantastiskt!

Liverpool har 13-1 på de tre senaste matcherna mot Real Madrid, Man Utd och Aston Villa.

Barcelona har 13-2 i sina tre senaste mot Lyon, Almeria och Malaga.

Liverpools resultatrad är förstås den mest imponerande av de två, men Barcas är inte precis fy skam den heller. En liten notis är att totalt sju av de 13 Liverpoolmålen har kommit på fasta situationer. Steven Gerrards sex mål på tre matcher får anses som ganska vasst också, även om fyra av dem är på straff.

Jag blir alldeles fnittrig när jag tänker på hur det skulle se ut mellan Barca och Liverpool. Det är möjligt att de två möts i semifinal i Champions League, men då måste de spöa Bayern München respektive Chelsea, och det är ju långt ifrån säkert att de gör det. Dessutom kan saker och ting ha förändrats till dess. Jag vill se den här matchen NU!

söndag 22 mars 2009

Gårdagens citat

Från hockeysändningen Frölunda-HV71 hämtas följande meningsutbyte (när HV:s Johan Davidsson precis intervjuats).

Lasse Granqvist: "Tack Johan Davidsson, HV71 är hemlighetsfulla när det gäller hans skada, men meddelar att det är en överansträngning på den nedre delen av kroppen".
Arne Hegerfors: "Aj då, det som är lördag idag och allting"...

Arne "The Champ" Hegerfors. På den här bilden står han - med 100% säkerhet - och drar vitsar med Bengt Andersson.

Storseger, feber och en jämn liga

Lördagen bjöd på ett par överraskningar, får man allt säga - inte minst att det visade sig att jag hade ganska hög feber när jag kom hem från sändningen igår. Det påverkade mig dock inte i Premier League-utmaningen, som ni kanske såg. 10 rätt av 10 möjliga, något jag blev väldigt glad och lättad över. Mina föräldrar hade hand om min lille son under hela dagen, och när jag hämtade honom sa farsan apropå min storslam: "Du ser jävligt jobbig ut när du blir så där oförskämt nöjd med dig själv".

Det blev förresten ganska rörigt i vår sändning när Spurs-Chelsea blev uppskjuten en halvtimme pga ett bombhot, vi fick visa en halvtimme av Fulham-Man Utd och jag och Fjellis fick - helt oförberedda - kommentera matchen. Då är det inte lätt, kan jag säga.

Förutom detta är rubriken igår givetvis Man Utd:s förlust, men det hände annat också. Här har ni - i korta drag - gårdagens händelser:

* Utvisningen på Paul Scholes var inte mycket att säga om, enligt regelboken. Inte Wayne Rooneys heller. Ändå kändes det tufft med TVÅ röda kort för Man Utd. Fulham gjorde en kanonmatch, och nu har de slagit både Man Utd och Arsenal på Craven Cottage, och dessutom spelat 2-2 mot Chelsea. Nästa hemmamatch för Fulham är mot Liverpool...
* Chelsea kom inte alls upp i standard mot Tottenham, som å andra sidan gjorde en härlig kämpainsats. Luka Modric har börjat hitta in i den engelska fotbollen, och det kändes rätt att han fick avgöra. Chelsea verkade trötta, och det kanske har varit lite mycket med tränarbyte, FA-cup, Champions League och annat.
* Vissa saker följer mallen perfekt. Kolla här bara:
Stoke vann på hemmaplan. Igen.
Målet kom efter ett Rory Delap-inkast. Igen.
Middlesbrough torskade på bortaplan. Igen.
De misslyckades med att göra mål borta. Igen.
* West Bromwich gnetade till sig 1-1 hemma mot Bolton, och de har inte förlorat sen Jonas Olsson kom tillbaka i backlinjen. Det blir tufft ändå, eftersom de inte vinner matcherna. Oavgjort är inte ett bra resultat för West Brom, de MÅSTE börja vinna.
* Blackburn-West Ham slutade 1-1, och sen var det väl inte mer att skriva om det. Eller? Jo, Mark Nobles 0-1-mål var otroligt snyggt, och jag gissar att det kommer att komma med i Jens lista till nästnästa helg som "Veckans yttersida"!
* Portsmouths 2-1-seger över Everton var lite oväntad, men oj så viktig. Motivation slår klass, brukar det ju heta - och så kändes det i den matchen. Peter Crouch har hittat målformen igen, och jag tror att Pompey lyckas hänga kvar nu.
* Newcastle-Arsenal var riktigt underhållande! I den andra halvleken så rullade bollarna in i mål med en otrolig fart, fyra mål på nio minuter. Arsenal har kommit igång rejält, och börjar likna det "riktiga" Arsenal, men det är fortfarande en bit kvar. Newcastle ligger under nedflyttningsstrecket, och har härnäst Chelsea(h), Stoke(b) och Tottenham(b). Det är ganska troligt att det blir noll poäng för The Magpies i de matcherna. Då snackar vi kris på riktigt.

Idag är det så upplagt för Liverpool att de bara kan misslyckas med att komma ikapp Man Utd. Man City kommer att slå Sunderland, och Wigan möter Hull i en match som var helt osannolik som Premier League-match för sju-åtta år sen. Jag menar... Wigan... mot Hull...!

fredag 20 mars 2009

Engelskt fiasko

Trots att England har fyra lag med till kvartsfinalerna i Champions League så kommer de bara att ha tre lag i semi. Det beror mest på att Liverpool och Chelsea lottades mot varandra.

Så här tror jag att det går:

Villarreal - Arsenal
Arsenal får fördelen av att ha den sista matchen hemma, vilket inte är så dumt att ha. För övrigt en matchserie mellan två anfallsinriktade lag, där det blir kära återseenden för publiken i London eftersom Robert Pires och Pascal Cygan är i Villarreal numera (fast de får knappast starta). Jag tror att Arsenal fixar det till slut. Oavgjort eller uddamålsförlust på El Madrigal, sen löser The Gunners uppgiften på Emirates.

Manchester Utd - Porto
En repris på åttondelsfinalen från 2004, då Porto sensationellt slog ut United. Porto blev sen mästare under Mourinho, som ni minns - men den här gången är det mission impossible. Visst har Porto ett spännande anfall (bara att de har Hulk på topp är ju lysande), och visst är de rutinerade, men mot den här säsongens Man United kommer det inte att räcka. 3-0 hemma, 1-1 borta för United.

Liverpool - Chelsea
Utan tvivel de två lag i världsfotbollen som har mött varandra flest gånger under 2000-talet. När kvartsfinalerna är spelade kommer de här lagen att ha mött varandra 34 gånger sen vi bytte sekel. Liverpool har revansch att utkräva från CL-semifinalen ifjol, och jag tror att de fixar det. Det är dock bara en gissning - jag tycker att det är 50-50 här. Liverpool vinner med 2-1 hemma och fixar 1-1 borta.

Barcelona - Bayern München
Om Liverpool-Chelsea är svårtippad vet jag inte vad jag ska kalla den här. Två gigantiska lag på uppåtgående, och vad gäller anfallsstjärnor är det fullsmetat. Eto'o, Messi och Henry mot Klose, Toni och Ribery. Mamma mia!! Kan Bayern grisa till sig ett hyfsat resultat på Camp Nou kan de mycket väl fixa det hemma, men jag tror att Barca vinner med två mål i den första omgången, och då blir det för svårt för tyskarna i hemmareturen.

Om det nu går som jag har tippat (och varför skulle det inte göra det?) så kommer semifinalerna att bli följande:

Manchester Utd - Arsenal
Barcelona - Liverpool

Vad säger man? Maxat!

Samma mamma - rojalistspecial

torsdag 19 mars 2009

Mardrömsmånad för Martin

Sommaren 2007 tog Martin O'Neill över Aston Villa, och sen dess har han gjort dem till ett stabilt lag med europaambitioner. Om han skulle kunna slipa till formen i månaden mars skulle de nog ha gått ännu bättre, varken förra eller förrförra säsongen lyckades de vinna en enda match i mars månad - och samma sak är på väg att hända nu.

Så här ser O'Neills statistik ut:

Alla månader utom mars
94 Ligamatcher, 42 vinster, 31 oavgjorda, 21 förluster. Poängsnitt: 1,67

Mars månad
11 Ligamatcher, 0 segrar, 5 oavgjorda, 6 förluster. Poängsnitt: 0,45

Lustigt nog är Martin O'Neill född den 1:a mars 1952.

Det kanske kan vara något att tänka på om ni ska tippa deras match på söndag, då de åker till Anfield. Något säger mig att mars kommer att fortsätta vara ett svart hål i vinstkalendern på O'Neills kontor.

onsdag 18 mars 2009

Turistens klagan

Här i Sverige brukar vi förfasas över hur korkade amerikaner kan vara, när de inte har en aning om att Kanada är ett grannland o.s.v. När jag kollade Text-TV nu på kvällen hade de med några citat från Daily Telegraph som handlade om vad engelska turister hade framfört som klagomål till resebolagen. Exemplen var hårresande skojiga, tydligen finns det mindre allmänbildade personer även i England. Kolla på de här citaten.

* "Ingen hade talat om för oss att havet var fullt av fiskar. Barnen blev rädda."
* "Jag jämförde vår enrumslägenhet med våra vänners trerumslägenhet, och vår var betydligt mindre."
* "Vi köpte ett par Ray Ban-glasögon för fem Euro av en gatuförsäljare, bara för att senare upptäcka att de var kopior."
* "Vi var tvungna att köa utomhus - utan luftkonditionering."
* "Det är för många spanska människor. Receptionisten pratar spanska, och maten är spansk. För mycket utlänningar." (hämtat från en semesterort i... just det, Spanien)
* "På min semester i Goa upptäckte jag till min förfäran att nästan varenda restaurang serverade curry. Jag tycker inte alls om kryddstark mat."

Ibland tror jag att det inte finns något hopp över huvud taget för mänskligheten.

tisdag 17 mars 2009

Borta bra (men hemma ändå bäst)

När Liverpool bortaslog Man Utd i lördags (Uniteds största hemmaförlust i ligan sen nyårsdagen 1992 när QPR - av alla lag - vann på Old Trafford med just de siffrorna, förresten) så blev det ytterligare en av alla bortasegrar den här säsongen. Det har varit ovanligt många 2:or på tipskupongerna vad gäller Premier League-matcherna, och tittar man igenom alla säsonger så är 2008-09 hittills den säsong som har haft störst andel bortasegrar sen Premier League startade. Även ur ett större historiskt perspektiv är den här säsongen med i toppen. Så här ser statistiken (topp tio) för andelen bortasegrar i den engelska högstadivisionen ut:

1946-47: 462 matcher, 140 bortasegrar = 30.3%
2008-09: 289 matcher, 87 bortasegrar = 30.1%
2001-02: 380 matcher, 114 bortasegrar = 30.0%
2005-06: 380 matcher, 111 bortasegrar = 29.2%
1989-90: 380 matcher, 111 bortasegrar = 29.2%
1958-59: 462 matcher, 132 bortasegrar = 28.6%
1959-60: 462 matcher, 131 bortasegrar = 28.4%
1950-51: 462 matcher, 130 bortasegrar = 28.1%
1993-94: 462 matcher, 128 bortasegrar = 27.7%
1954-55: 462 matcher, 128 bortasegrar = 27.7%

91 matcher återstår av den här säsongen, och för att komma upp i ett procentantal som är högre än säsongen 1946-47 behöver 29 av dem sluta med bortaseger.

Skumma förlikningar

Igår blev det klart att West Ham kommit överens om en förlikning i det segdragna målet som gällde Carlos Tevez betydelse för att Sheffield United åkte ur 2006-07. West Ham ska betala motsvarande 160 miljoner kronor till The Blades, som en ursäkt/plåster på såren. Jag tycker ett par saker om detta:

* Om Sheffield United hade låtit bli att förlora hemma mot Wigan i den sista omgången så hade de hängt kvar. Bättre att fixa saker och ting på egen hand än att skylla på att andra lag fuskar.
* Okej för att West Ham är skyldiga till att ha haft en spelare i laget som inte hade kontrakt med klubben, utan ägdes av någon sorts agentur hela säsongen (det är det bråket handlar om). De som borde straffas hårdast är givetvis agenturen, med fifflarnas fifflare Kia Joorabchian vid rodret. Han borde aldrig få vara inblandad i någonting som har med den engelska ligan att göra igen.

Jag tror inte att det här var det sista exemplet vi har sett med skumma kontrakt och ägarförhållanden i Premier League, och det viktigaste med målet "Sheff Utd vs Tevez" är att det blev tydligt att West Ham gjort fel. Det kanske avskräcker några övriga klubbar som är öppna för "kreativa lösningar" i framtiden.

måndag 16 mars 2009

Kan BP bli intressanta?

Ja, om vi får se fler finter från Dalil Benyahia (född 1991) av samma sort som den som finns 1.33 in i det här klippet, så kan det bli kul. Å andra sidan kan vi minnas Andres Vasquez - en fluga gör ingen sommar.

Same procedure as every year, James

Tidigare under den här säsongen har det kommit flera rubriker om en möjlig förändring i maktbalansen i Premier League. Här kommer ett axplock av de storys som känts aktuella hittills under 2008-09:

* "Liverpool utmanar på allvar om ligatiteln, leder före Man Utd!"
* "Oglamourösa nykomligarna Hull chockar etablissemanget, sexa vid jul!"
* "Anrika Tottenham gör sin sämsta ligastart i mannaminne - kan åka ur!"
* "Aston Villa på god väg att ta en Champions League-plats på Arsenals bekostnad!"

Nu - när det spelats 29 omgångar är - allt emellertid precis som väntat och "som vanligt" igen.

* Man Utd leder före Chelsea och Liverpool, och Arsenal ytterligare lite efter dem.
* UEFA-cupplatserna (eller Europa League, som det heter från och med nästa säsong) innehas av Aston Villa och Everton.
* Två av tre nykomlingar ligger under strecket, och den tredje nykomlingen är också indragen i nedflyttningsstriden.
* Tottenham ligger mitt i tabellen, precis som vanligt (11:a).
* Newcastle underpresterar, men leder förstås skadeligan för jag vet inte vilken gång i ordningen.

Bob Dylan sjöng "The times they are a-changing", men det gäller inte Premier League.

Rubriken till detta inlägget kommer förresten från nyårssketchen "Grevinnan & betjänten", som min pappa tycker är hysteriskt rolig. Jag tycker att den är sådär.

söndag 15 mars 2009

Den såg jag inte komma...

När stora skepp sjunker så sjunker de spektakulärt, och Manchester United kapsejsade likt Titanic när de sprang på ett isberg i form av Liverpool igår. Även om United tog ledningen var det Liverpool som förde matchen mesta tiden, och jag tycker att 4-1-segern var helt rättvis. Redan när Vidic klantade till sig i duellen mot Torres anade jag vartåt det barkade, men det är så svårt att förstå hur Man Utd inte bara kan vinna, vinna, vinna och vinna ibland.

Det bästa med resultatet var att ligan lever en aningens aning igen, och det är förstås kul för oss som är "neutrala" supportrar.

Övriga grejer från gårdagen:

* Underläge 0-1 hemma mot bottenkonkurrenten Portsmouth och bara sekunder kvar av stopptiden, då klev Marlon King (av alla människor) fram och kvitterade för Middlesbrough. Att Boro fick en poäng var kanske inte det viktigaste för dem, utan att Portsmouth inte fick tre. Bottenstriden fortsätter att vara äckligt tight.
* Arsenal körde över Blackburn, som nog får finna sig i att vara kvar nere runt nedflyttningsstrecket ett tag till. Andrei Arshavins 2-0-mål var sjukt snyggt, och Martin Olsson orsakade straffen som ledde fram till 4-0-målet.
* Hull fick 1-1 hemma mot Newcastle, vilket betyder att The Magpies inte lyckats besegra Hull på fyra försök den här säsongen (två i ligan, två i cupen). Med tanke på skillnaden mellan klubbarna rent historiskt och statusmässigt är det mer än anmärkningsvärt.
* Wigan slog Sunderland på Stadium of Light med 2-1, och jag blir inte klok på varken Sunderland eller Wigan.
* Fulham tog sin första bortaseger för säsongen mot Bolton, och dessutom fördubblade Roy Hodgsons gäng antalet bortamål. De hade bara gjort tre mål på 14 bortamatcher tidigare - nu gjorde de tre i en och samma match! Boltons försvarsspel var helt bedrövligt. Fulhams bortatröjor är kanske ligans allra snyggaste, förresten.
* Everton spöade Stoke med 3-1, helt programenligt. Joleon Lescott var en av hemmalagets målskyttar, och nu har han gjort 14 mål på 104 Premier League-framträdanden för Everton - det är möcke, möcke bra, som Svennis hade sagt. Mest förvånande i den matchen var att Marouane Fellaini spelade hela matchen utan att bli varnad.
* Den största matchen igår var dock den mellan mig och Luleåbon Konrad Olsson i Premier League-utmaningen. Det blev 8-8 efter att jag glömt bort att Anders Limpar gick till Birmingham efter Everton (varför jag mumlade ur mig "Djurgården" kan jag inte svara på...) och sen borde jag ha chansat på att det var Jamie Carragher som gjorde självmål för Liverpool mot Hull, men tiden tog slut och jag hade inte riktigt just det målet framplockat i hjärnan. Jag är nöjd med åtta rätt, och tyckte att frågorna var snäppet svårare den här gången.

Ett annat resultat från gårdagen kommer här: Sheffield Utd - Derby, 4-2.

lördag 14 mars 2009

En titt på tabellen

Jag vet inte om det är något att uppmärksamma, egentligen - men det är ofta detaljerna som gör det. När jag tittade igenom tabellen inför dagens sändningar kände jag att jag behövde veta om det fanns några som hade en extremt bra eller dålig målskillnad, men det jag fann var att hela fyra lag har lyckats med bedriften att göra prick lika många mål som de har släppt in efter 28 omgångar.

7. West Ham - 28 (11 6 11) 34-34 39
9. Wigan - 28 (9 8 11) 27-27 35
10. Fulham - 28 (8 10 10) 25-25 34
12. Tottenham - 28 (8 8 12) 33-33 32

Det spelar kanske ingen roll, men lite konstigt är det allt.

fredag 13 mars 2009

Tipstips

Om ni tänkt lägga era surt förvärvade stålar på en massa tipskuponger imorrn kan ni ta följande fakta i beaktning vad gäller lördagens och söndagens Premier League-matcher:

Man Utd - Liverpool
Liverpool har inte vunnit på Old Trafford med Rafa Benitez som manager. Å andra sidan har Man Utd bara vunnit en av sina fyra matcher mot de övriga i "The Big 4" den här säsongen.

Arsenal - Blackburn
Robin van Persie kan vara ett hett tips som "första målskytt" eller något sånt. Han har spelat mot Blackburn i sju matcher i liga och cup, och totalt gjort åtta mål. Man kan nog räkna med att The Gunners gör mål, för Paul Robinson har bara hållit nollan en gång på 14 försök mot Arsenal i ligan.

Bolton - Fulham
På de fyra senaste matcherna mellan lagen på Reebok Stadium har Bolton vunnit tre och spelat en oavgjord. Fulham är ligans näst sämsta lag poängmässigt på bortaplan, och klart sämst vad det gäller att göra mål på bortaplan. Bara tre mål på 14 bortamatcher. Patetiskt. Jag tippar för övrigt den här matchen på min kompis Öl-Tobbes spelsida spelbloggen.nu.

Hull - Newcastle
Sjukt viktig match för båda lagen. Hull har gjort mer än hälften av sina ligamål efter fasta situationer (53%), och de har gjort flest hörnmål (nio) av alla lag i hela Premier League. Det är den fjärde gången lagen möts den här säsongen (två FA-cupmatcher också) och Hull är obesegrade mot The Magpies hittills.

Everton - Stoke
Stoke har gjort åtta mål efter långa inkast (läs: Rory Delap-kast), överlägset flest i ligan. Två av dem kom mot Everton när lagen möttes på Britannia Stadium. Everton är dock grymma på skallen framåt, de har gjort flest nickmål (13) av alla PL-lag. Bollen kommer att vara en hel del i luften i den här matchen, alltså.

Middlesbrough - Portsmouth
Två formsvaga lag, det här. På de tio senaste har Boro bara tagit sex poäng och Pompey bara fem! Det är bara Hull som är lika dåliga med just fem pinnar på de tio senaste. Middlesbrough har inte vunnit en enda match den här säsongen mot de övriga lagen som ligger på plats 16-20 i tabellen.

Sunderland - Wigan
Bortalaget har åtta raka ligamatcher utan seger, och på de åtta matcherna har de bara gjort två mål. Vad pysslar egyptierna på topp med, egentligen? Sunderlands Steed Malbranque ligger delad etta i assistligan med åtta målgivande passningar.

Chelsea - Man City
På de 13 senaste ligamötena lagen emellan har Chelsea bara släppt in mål i två matcher. Petr Cech lär alltså hålla nollan. Dessutom är Man City bedrövliga på bortaplan, tolv raka bortamatcher utan seger, och de har inte hållit nollan i någon av de tolv matcherna.

Aston Villa - Tottenham
En mardrömsarena för Spurs - de har bara vunnit på Villa Park en enda gång på 16 Premier League-försök. Aston Villa har å andra sidan sumpat formen helt, på de sex senaste liga- och cupmatcherna har de inte lyckats vinna en enda match.

West Ham - West Bromwich
Jumbolaget West Brom släpper in många mål. På de senaste sex ligamatcherna har de släppt in minst två mål per match, under den perioden har de bara tagit en poäng av 18 möjliga... West Ham är bra hemma, de har vunnit fyra av sina fem senaste på Upton Park, och den där femte matchen var en uddamålsförlust mot Man Utd.

Nu kan ni inte skylla på någonting om ni inte vinner stålar! Jag säger som jag brukar säga när jag står där med en tipskupong i näven och har sju rätt av 13 möjliga: "Det är inte det att jag tippar fel, det är lagen som spelar fel".

King of Spurs

De mest initna läsarna av den här bloggen har säkert märkt att jag har hållit en lite lägre inläggstakt denna veckan jämfört med vanliga veckor. Det beror på hostande barn, lägenhetsbudgivning och möten med banken. Men jag har i alla fall haft tid att titta på Sky's Martin Tylers kolumn, och där hittat ett par bra grejer. En av dem kommer här:

Tottenham har spelat 27 ligamatcher, och den vandrande skadejournalen Ledley King har spelat i 14 av dem.

Tottenham MED Ledley King på planen:
6 vunna, 3 oavgjorda, 5 förluster = 1,50 poäng/match

Tottenham UTAN Ledley King på planen:
2 vunna, 4 oavgjorda, 7 förluster = 0,77 poäng/match

Ledley King är alltså raka motsatsen till Gareth Bale, som ju fortfarande inte har varit med om att vinna en enda Premier League-match på 21 matcher för Spurs.

torsdag 12 mars 2009

...och resten klara!

Fyra av fyra till kvartsfinal - så ser facit ut för de engelska lagen i Champions League. Det är naturligtvis helt bisarrt bra, men det kunde också ha gått precis hur som helst i straffsparkstävlingen på Olympiastadion i Rom. Skillnaden mellan engelsk totaldominans och "bara" ett vädigt bra resultat kan vara en nervös Max Tonetto. Så lite kan avgöra.

Nemanja Vidic gav Inter en väldigt demoraliserande smäll när han skallade in 1-0 till Man Utd i den 4:e minuten, och knockoutslaget var signerat Wayne Rooney och Cristiano Ronaldo. De tre största Unitedstjärnorna den här säsongen var de som avgjorde matchen. Väldigt passande, på något sätt.

Övrigt att notera från igår:

* Jag satt och kommenterade Fulham-Blackburn (1-2, viktigt för Big Sam & Co) och lyckades undvika att få reda på resultaten i CL-matcherna, som jag hade spelat in hemma. Då skickade vår lille hockeyinslagsproducent Tomas Pitura ett SMS med hurrarop för Man Utd. Toppen. Då dog spänningen där. Jaha, då fick jag väl titta på Roma-Arsenal först då (jag kan spela in två saker samtidigt, jag älskar min digitalbox). Efter 90 minuter av den matchen så var inspelningen över... Fiasko, är väl det minsta man kan säga om min CL-kväll.
* Nemanja Vidic fintade upp Patrick Vieira på läktaren innan han kunde nicka in 1-0-målet. Kolla på det om och om igen och begrunda Vidic's smartness i den situationen. Vieira är inte vad Vieira var en gång i tiden.
* Hade Zlatan fått ner sin nick tio centimeter så hade matchen fått ett helt annat utseende.
* Man kan egentligen slå en straff precis hur fan som helst, chansen är rätt stor att den går i mål. Det finns bara två saker man inte får göra: 1. Slå den löst i mitten av mål om inte målvakten tokchansar tidigt. 2. Missa målet. Just de två alternativen valde Vucinic och Tonetto.
* Jag gissade i EuroTalk att Portos defensiv, cynism och CL-erfarenhet skulle ta dem vidare mot Atletico Madrid. Skönt att få rätt för en gångs skull.
* 5-2 till Barca mot Lyon var stora siffror, men när Barca släpper på tyglarna så går det undan. Just nu drömmer jag om en match mellan ett bra Liverpool och ett bra Barcelona - vilken fight det skulle kunna bli!

Om det är succé för England så är det förstås fiasko för Italien. Här kommer en kort sammanställning av hur många utländska tränare som finns i de två högstaligorna:

England: 10 stycken (varav fem är icke-britter)
Italien: 2 stycken

För bara någon säsong sen så var siffran för Serie A noll, medan Premier League numera hela tiden håller sig med 4-5 icke-britter plus ett gäng skottar, nordirländare och/eller walesare.

Det är aldrig fel att ta in influenser utifrån. Tänk hur restaurangutbudet i Stockholm hade sett ut om det inte fanns utländskt käk! Rotmos med fläsk i all ära, men variation och nya idéer är bara positivt.

onsdag 11 mars 2009

Hälften klara

Två av fyra engelska lag till kvartsfinalen i Champions League - och idag kan Man Utd och Arsenal följa Liverpool och Chelsea dit. Roma-Arsenal känns fruktansvärt oviss, liksom Man Utd-Inter. Visst var Man Utd det bättre laget i Milano för ett par veckor sen, men om Inter gör ett mål idag måste Man Utd göra två - och det fixar man inte på beställning mot ett lag coachat av José Mourinho.

Från gårdagen kan man notera följande:

* Liverpools första halvlek måste vara den bästa klubben har presterat på otroligt länge. De gick verkligen ut och mördade Real Madrid! Iker Casillas stod för ett par fantastiska räddningar, men man ska också komma ihåg att Liverpool hade mycket god hjälp...
* ...av den belgiske domaren Frank de Bleeckere och hans hjälpredor. De ska nog inte ta sig en semester till den spanska huvudstaden på ett par år. Pepe kunde mycket väl ha fått frispark när Torres drog honom i axeln innan 1-0-målet, och sen är det givetvis inte straff när bollen tar på Heinzes axel. Linjedomarens arroganta blick bort från Heinze när argentinaren reagerade på det felaktiga beslutet var i klass med hånflinet Teddy Lucic fick mot Tyskland i VM 2006.
* När Steven Gerrard spelar som han gjorde igår är han världens bäste mittfältare.
* En annan av mina favoritmittfältare i hela världen är Michael Essien, som verkar kunna komma tillbaka från sin skada fint. Det måste vara en mardröm att möta den mannen.
* Chelsea var annars skakat, och tvingades köra sin gamla Premier League-taktik som går ut på att tjafsa med domaren i flock. Det får de inte göra hemma i England, för då blir de utvisade - men här gick det utmärkt. Chiellinis utvisning var förvisso inte ett resultat av påtryckningar, utan bara av klantiga tacklingar. Straffen var givetvis klockren, man får inte boxa bort bollar om man är utespelare.
* Guus Hiddinks "perfekta facit" sprack eftersom det bara blev oavgjort, men det tror jag inte att han bryr sig om ett dugg. Nu när han har fått fart på Drogba så ser Chelsea mycket mer intressanta ut än på länge.
* 12-1 över två matcher mot Sporting Lissabon betyder nog att Bayern München är en allvarlig utmanare till CL-titeln.
* Mikael Nilsson ute, Olof Mellberg ute. Nu står det svenska hoppet - som vanligt - till en enda man: Zlatan Ibrahimovic. Annars har vi inte en enda spelare med i kvartsfinalerna. Jag utgår nämligen från att Barca plockar Lyon hemma på Camp Nou ikväll.

Ikväll blir det storfotboll på TV igen: Fulham-Blackburn, riktigt viktig match för Rovers i bottenstriden. Klockan 20.55 på Canal+ Sport1 är det som gäller. Må djävulen ta er om ni tittar på något annat.

tisdag 10 mars 2009

Grattis Italien

UEFA har nu gått ut med vilka som har ansökt om att få hålla EM 2016. Årtalet 2016 låter fantastiskt fjärran, men det är bara sju år dit. Det blir det första Europamästerskapet med 24 lag (istället för nuvarande 16), så till och med England bör kunna känna sig säkra på en plats. And the nominees are...

Sverige/Norge
Vad talar emot?:
* Sverige hade mästerskapen 1992.
* Ska Holland-Italien verkligen avgöras på Borås Arena?
* 30.000 salongsberusade engelska fotbollssupportrar i Trondheim?

Vad talar för?:
* Rent och fint och ärligt och miljövänligt.

Turkiet
Vad talar emot?:
* Polen/Ukraina har EM 2012 och det känns osannolikt att UEFA tittar "österut" igen.
Vad talar för?:
* Stor nation som aldrig har fått arrangera ett mästerskap.

Frankrike
Vad talar emot?:
* Hade VM så sent som 1998.
* Får de det så kommer alla säga att det var för att smöra för Platini.

Vad talar för?:
* Hyfsat bra arenor.
* Stora städer som kan arrangera sånt här.


Italien
Vad talar emot?:
* Läktarstandarden.
* Att Silvio Berlusconi och Luciano Moggi ser till att vara inblandade på något sätt.

Vad talar för?:
* Känns som det är deras tur.
* Maten.
* Stora städer som kan arrangera sånt här.
* En chans att få ordning på allt stök.


Jag tycker att det är klockrent - EM 2016 ska spelas i Italien! De behöver det och de kan klara av det. VM 2018 ska förresten spelas i England. Sådär, nu kan UEFA och FIFA skita i att diskutera detta - jag har ju redan löst det åt dem.

Om Peter Crouch - mot all förmodan - fortfarande är landslagsaktuell till EM 2016 kan han ju ha den här välanpassade kåken som hotellrum.

Anfall är bästa försvar

Omröstningen här på bloggen om vem som har varit Man Utd:s bästa spelare under säsongen gav ett sjukt enat svar - hela 68% av er röstade på Nemanja Vidic. De två närmaste konkurrenterna, Michael Carrick och Edwin van der Sar, fick 5% vardera. Överlägset är bara förnamnet.

Kul att en försvarsspelare uppmärksammas så här, tycker jag. Lite konstigt är det också, med tanke på att Man Utd har gjort 48 mål på 27 matcher och spelat fantastisk fotboll framåt. Då brukar inte fokus hamna på en mittback, men Vidic har varit så dominant att det inte går att blunda för hans storhet. Nu kan han ju dessutom slå bra passningar i speluppbyggnaden, något som han tidigare överlät till Rio Ferdinand.

Här firar den gode Nemanja att han vann bloggomröstningen.

På lördag ställs han förmodligen mot kombinationen Gerrard-Torres, som annars inte har så mycket med varandra att göra längre. Av Liverpools senaste 21 matcher har Rafa Benitez bara haft dem två att tillgå samtidigt vid tre tillfällen.

måndag 9 mars 2009

Titta i kalendern, pucko!!

Vi som jobbar som kommentatorer och studiopersonal i Canal+ sändningar får våra schemaförslag cirka sex veckor i förväg. Då kollar man om någon släkting fyller 50 eller om det ska firas påsk i Blekinge, och sen tackar man "ja" till de jobb man kan ta.

När jag tackade "ja" till att kommentera en onsdagsmatch den 11:e mars hade jag givetvis inte en jävla tanke på att det skulle spelas returer i Champions Leagues åttondelsfinaler...

Medan resten av den fotbollsintresserade världen sitter och tittar på Man Utd-Inter, eller någon av de andra åttondelarna, så kommenterar jag Fulham-Blackburn.

Jag VEEEET att jag bara för några veckor sen skrev att Champions League har blivit för mycket, att vi måste uppmärksamma UEFA-cupen och "skitmatcherna" i Premier League lite grann, och inte bara fokusera på de svulstiga matcherna mellan fotbollseuropas blåvalar. Nu får jag verkligen som jag vill, bara att börja plugga på om John Paintsil och Keith Andrews.

Vinnarmentalitet

Så här i efterhand tycker jag gott att vi kunde ha stoppat den där tennismatchen i Malmö, eftersom Andreas Vinciguerra visade sig ha sämre tävlingsnerver än vad jag hade i "Premier League-utmaningen" förra lördagen. En person som inte verkar kunna förlora när det verkligen gäller är Sir Alex Ferguson, och så här ser hans finalfacit som tränare ut:

Champions League: 2 vunna ('99, '08), 0 förlorade = 100%
Cupvinnarcupen: 2 vunna ('83, '91), 0 förlorade = 100%
FA-cupen: 5 vunna ('90, '94, '96, '99, '04), 3 förlorade ('95, '05, '07) = 63%
Ligacupen: 3 vunna ('92, '06, '09), 3 förlorade ('91, '94, '03) = 50%
Skotska cupen: 4 vunna ('82, '83, '84, '86), 0 förlorade = 100%
Skotska ligacupen: 1 vunnen ('86), 2 förlorade ('79, '80) = 33%
TOTALT: 17 vunna, 8 förlorade = 68% av finalerna vunna!

Här har han bergis vunnit på triss eller nåt.

Okej, visst är det spelarna på planen som ska vinna finalen - men det måste ändå betyda något att Fergie verkar ha matjord i fickorna när det drar ihop sig till spetsiga avgöranden.

söndag 8 mars 2009

Målkåt?

Marcus Karlsson mailade in en bild från Sunderland-Tottenham igår, och ni ser ju själva hur otroligt "glad" Keane blev när han hade kvitterat i den 89:e minuten...

Dagens klubb - varje dag!

Egentligen är det konstigt att jag inte har lagt upp den här presentationen tidigare, men jag har väl försökt att stå emot min egen vilja i något sorts försök att verka "neutral". Nu är det ju som så att inga människor kan vara neutrala, hur de än försöker, så jag ger upp och presenterar härmed Sheffield United som Dagens Klubb.

The Blades ligger just nu på kvalplats för att nå Premier League till nästa säsong, tränaren heter Kevin Blackwell och min favoritspelare i truppen är den trogne mittbacken Chris Morgan. Han kan egentligen inte spela fotboll, men det bryr han sig inte om. Chris Morgan är en humla - en riktigt klassisk, härlig engelsk mittbackshumla!!

* När John Denver skrev den oerhört vackra balladen "Annies Song" tänkte han nog inte att den skulle användas av några tusen salongsberusade stålverksarbetare som uppladdningsmelodi inför fotbollsmatcher mot (till exempel) Burnley. Texten är en smula förändrad för att passa ändamålet, och i mina ögon så är "Greasy Chip Butty" den bästa läktarsången i England. John Denver hette för övrigt egentligen Henry John Deutschendorf, men av någon bisarr anledning ville skivbolaget att han skulle skaffa sig ett klatschigare artistnamn.
* I januari 2006 klev Sheffield United på globaliseringståget och köpte en hel klubb i Kina, nämligen Chengdu Five Bulls. De såg till att byta namn på dem till Chengdu Blades, och redan den andra säsongen under Sheffieldstyre gick Chengdu Blades upp i den kinesiska högstadivisionen för första gången. De kom på 13:e plats av 16 lag säsongen 2008.
* Hemmaarenan Bramall Lane har använts för fotbollsevenemang sedan 1862, vilket gör den till världens äldsta idrottsarena som fortfarande används. De första lagen som spelade på Bramall Lane var Sheffield FC och Hallam FC, matchen gick av stapeln (seglingsmetafor) den 29:e december 1862, och det blev 0-0.
* Jag vet inte hur Maltas turistbyrå tänkte, men de satsade en jäkla massa pengar på att bli huvudsponsor åt Sheffield Utd inför den här säsongen. På tröjorna står det följdaktligen "visitmalta.com". Maltas bäste fotbollsspelare heter Michael Mifsud och spelar i Barnsley, där han är på lån från Coventry.
* En som spelar i Sheffield United är kinesen Sun Jihai, mest känd för sin tid i Manchester City. Han spelade även i Dalian Wanda när Jens Fjellström var där, och han känner jag. Tänk vad världen är liten!
* Det första Premier League-målet någonsin gjordes av Brian Deane, för Sheffield Utd mot Manchester Utd den 15:e augusti 1992. Deane gjorde ett mål till i den matchen, och Sheffield Utd slog (helt programenligt) Man Utd med 2-1.

Från och med nu vill jag att alla som läser den här bloggen adopterar Sheffield Utd som sitt "andralag" i England. Mitt andralag är Port Vale.

fredag 6 mars 2009

Göteborg i Stockholm

När jag var ute och gick häromdagen hittade jag följande ordvitsiga företagsnamn. Det känns nästan som att en bit av Göteborg har slagit läger just här, på Hornstull i Stockholm.

Det ska vara skoj att ha ont.

Fullt eller inte fullt, det är frågan

Att Manchester United leder publikligan är inte så konstigt eftersom de har den klart största arenan, men för att göra en liten vinkling på det hela har jag tagit alla lags hemmasnitt kombinerat med arenans maxkapacitet för att få fram hur pass fullsatt det är. Resultatet finns här nedanför, mycket London i toppen och lika mycket nordvästra England i botten!

1 Arsenal - 60023 i snitt, 60432 maxkapacitet = 99.3%
2 Chelsea - 41650 i snitt, 42055 maxkapacitet = 99.0%
3 Tottenham - 35926 i snitt, 36310 maxkapacitet = 98.9%
4 Manchester Utd - 75270 i snitt, 76212 maxkapacitet = 98.7%
5 Hull - 24784 i snitt, 25404 maxkapacitet = 97.5%
6 Liverpool - 43467 i snitt, 45362 maxkapacitet = 95.8%
7 Portsmouth - 19645 i snitt, 20688 maxkapacitet = 94.9%
8 West Ham - 33643 i snitt, 35647 maxkapacitet = 94.3%
9 Aston Villa - 39522 i snitt, 42551 maxkapacitet = 92.8%
10 West Bromwich - 25842 i snitt, 28003 maxkapacitet = 92.2%
11 Newcastle - 48094 i snitt, 52387 maxkapacitet = 91.8%
12 Fulham - 24057 i snitt, 26600 maxkapacitet = 90.4%
13 Manchester City - 43284 i snitt, 48000 maxkapacitet = 90.1%
14 Stoke - 25093 i snitt, 28384 maxkapacitet = 88.4%
15 Everton - 35280 i snitt, 40394 maxkapacitet = 87.3%
16 Sunderland - 39538 i snitt, 49000 maxkapacitet = 80.6%
17 Middlesbrough - 28014 i snitt, 35100 maxkapacitet = 79.8%
18 Bolton - 22392 i snitt, 28723 maxkapacitet = 77.9%
19 Blackburn - 23210 i snitt, 31367 maxkapacitet = 73.9%
20 Wigan - 17884 i snitt, 25138 maxkapacitet = 71.1%

Graham-Wenger, 2-1 i 4 x 0-0

När Nicklas Bendtner(2) och Kolo Touré såg till att göra mål mot West Bromwich i tisdags satte det stopp för Arsenals märkliga 0-0-svit, som varade i fyra raka ligamatcher. Nu undrar ni förstås om detta har hänt i Premier League tidigare?

Och visst har det gjort det. Två lag har lyckats med bedriften förut, och det ena är faktiskt Arsenal! Säsongen 1993-94 spelade de i tur och ordning mot Liverpool, Man City, Oldham och Norwich utan att det blev ett enda mål. Det andra laget som spelat 0-0 i fyra raka Premier League-matcher är Tottenham, säsongen 2000-01, då de körde helt mållöst mot Everton, West Ham, Southampton och Charlton.

Det lustiga med de två tidigare bedrifterna är att det bara var en man som var ansvarig! George Graham var manager i Arsenal (1986-95) och i Tottenham (1998-2001). Han leder alltså över Wenger med 2-1 i den statistiken.

George Graham framför Arsene Wenger. När de två herrarna träffas blir det oftast inte mycket sagt, eftersom båda har en tendens att förbli mållösa.

torsdag 5 mars 2009

Yngre eller äldre

Inför säsongen stod det klart att Stuart Attwell, född 6:e oktober 1982, skulle uppgraderas till att bli Premier League-domare. Han är den yngste som någonsin har dömt i Premier League, hans debut kom i matchen mellan Hull och Blackburn den 23:e augusti förra året.

Vilken pondus han har...

När det offentliggjordes att Attwell skulle börja döma i Premier League reagerade de engelska spelbolagen omedelbart, och erbjöd spel på om den förste spelaren Attwell skulle ge rött kort skulle vara yngre eller äldre än han själv. Igår kväll kom svaret - Attwell visade ut Carlton Cole, född 1983, i den 37:e minuten. Svaret skulle alltså vara "yngre".

I den andra halvleken slog Attwell till igen, och visade ut Lee Cattermole, född 1988. Attwell använde alltså sin åldersmässiga fördel TVÅ gånger i samma match! Undrar vad oddsen var på det?

Alla vill veta var du köpt din tröja

Efter att ha klagat på folks utstyrslar i de senaste två inläggen kan det vara på sin plats med två länkar till ställen där man kan köpa sig fina tröjor.

Classic Football Shirts har en jäkla massa att välja mellan. Det är inget nyproducerat, utan vintagegrejor. En del väldigt dyrt, en del mindre kostsamt. Jag har köpt en gammal Alan Shearer-tröja härifrån, som jag tänkte få signerad när jag springer på honom i England. Om jag nu gör det.

Sugen på Fulhams bortatröja från säsongen 1990-91 (när de låg i gamla division III)? Svarar du "ja" på den frågan är du lite knäpp.

Toffs är också experter på gamla tröjor och klubbjackor, men deras saker är nyproducerade. Härifrån har jag skaffat mig en mycket vacker Sheffield United-tröja. Den får jag inte ha på mig för min flickvän eftersom hon tycker att alla fotbollströjor är hysteriskt fula.

Ingen vill veta var du köpt din tröja, del II

När jag kom hem efter att ha kommenterat Newcastle-Man Utd igår så gick det en repris av Oldham-Leeds på Boundary Park från i måndags på en konkurrerande kanal. Jag tänkte ge den fem minuter för att se om det fanns några nya eller gamla stjärnskott att titta lite extra på, men då hände något med mina ögon. Det började fräta, det sved och det brann ända in i skallen. Innan jag förstod vad det var kändes det mycket läskigt, men sen fattade jag att det var Oldhams hemmaställ som orsakat lidandet.

Aaaaargh...!! Mina ögon!! Mina ögon!!

Anledningen till detta, världens fulaste matchtröja 2009, är att Oldham samlar in pengar till bröstcancerforskning. Ett synnerligen behjärtansvärt ändamål, förstås. Men tröjorna är - oavsett den humanitära insatsen - vidrigt fula.

Rosa matchtröjor kan annars vara snygga, det har Palermo visat år efter år i Serie A.

Newcastle-Man Utd då? Jo, ett misstag från vardera laget och ett "riktigt" mål och United vann till slut rättvist. Newcastle har bara en seger på sina tio senaste ligamatcher nu, men gårdagens insats var ändå ett fall framåt för The Magpies. Edwin van der Sars släpphänthet vid 1-0-målet var iögonfallande, men Ryan Taylors hemåtbröstning/hjärnsläpp vid 1-2 var ännu klumpigare. De engelska producenterna zoomade in Steven Taylor efter målet, men jag kände mig hyfsat säker på att det var Ryan Taylor. Jag blev dock snabbt osäker eftersom engelsmännen är väldigt duktiga på bildproducerande, och i princip aldrig gör fel. När vi vevade sekvensen igen i kontrollrummet efter matchen så fick jag dock rätt - det var Ryan Taylor! Otroligt skönt att få visa sig på styva linan igen efter debaclet i Premier League-utmaningen i lördags.

Annat från gårdagen: Hull och Stoke tog blytunga vinster, Middlesbrough följde upp 2-0-segern mot Liverpool med en 4-0-torsk mot Tottenham på sedvanligt Middlesbroughmanér, Aston Villa har fått grus i maskineriet och förlorade mot Man City (som jag inte blir klok på), West Ham fortsätter att gå framåt ordentligt - 1-0-seger borta mot Wigan är starkt, och Blackburn tog en viktig pinne mot Everton.

Det är sex poäng mellan 12:an Hull och nästjumbon Middlesbrough. Ordet "spännande" räcker inte för att beskriva nedflyttningsstriden i Premier League den här säsongen.

onsdag 4 mars 2009

Ingen vill veta var du köpt din tröja

Med hjälp av min kollega Pelle hittade jag ett klipp på Youtube som innebar BÅDE en härlig nostalgitripp för alla oss 70-talister (i form av ett SVT-svulstigt programintro) samt ett jätteskratt när programledarens klädsel uppenbarade sig. Vad fan har han på sig, den där Tommy?

Samma mamma

Tack till bloggläsaren Jonas Tallberg för den här.

Visste ni att...

...Man Utd aldrig har vunnit ligan samma säsong som de har vunnit ligacupen?

...Man Utd aldrig har vunnit FA-cupen samma säsong som de har vunnit ligacupen?

Nu brukar ju inte såna små detaljer bekymra Sir Alex och kompani, men jag måste ju hoppas på något för att slippa behöva sjunga "Simply the best" utanför Old Trafford till sommaren.

tisdag 3 mars 2009

Klubbmärken galore

Jag anade att det förra inlägget skulle få igång er! Det har smattrat på rätt så fint i mailboxen idag. För att ge lite extra krydda åt alla som undrar var "deras" egna favoriter tog vägen kommer här de fyra som 'bubblade' och var nära att komma in på listan. Vi börjar med de som är snygga, men inte tillräckligt snygga för att komma in på Topp 7:


Här har ni dessutom de fyra som var närmast att placera sig bland de fyra fulaste, men de klarade sig undan med ett nödrop:


Fortsätt gärna att komma med era åsikter, det är bara skojigt att se att ett sånt här ämne engagerar så många!

Min kompis Packe, som för övrigt har lovat att vara med och "tävla" genom att designa ett emblem till bloggen, mailade in ett helt annat engelskt klubbmärke, som jag tycker mig känna igen från någonstans...

Jag vet inte vad det är, men rent instinktivt gillar jag inte Chiswick Homefields FC ett dugg.

Fotbollssveriges Janne Josefsson

Det här inlägget lär bli det närmaste jag kommer att leda ett skrikigt debattprogram, för jag utgår från att ni kommer ha andra åsikter än vad jag har. Det ska nämligen handla om de sju snyggaste och de fyra fulaste klubbmärkena i Premier League, The Championship, League One och League Two.

Ni kan maila in till mig på jonas.dahlquist@canalplus.se om ni tycker att jag har fel, men jag kommer förmodligen inte att ändra mig...

SNYGGASTE

1. Port Vale - fina färger, stiliga proportioner, coolt namn och på något sätt själva sinnebilden för hur ett snyggt klubbmärke ska se ut. Min favorit, no doubt.

2. Leyton Orient - förmodligen det klubbmärke som skulle vara snyggast som tatuering. Även här ett coolt lagnamn och inte för mycket kladd.

3. Blackburn Rovers - jag har alltid varit svag för den här loggan. En ros och så "Arte et labore" (konst och arbete) som slogan, dessutom kombinerat med snygga tröjor.

4. Bristol Rovers - påminner en aning om Port Vales, snyggt med silhuetten i förgrunden, fast lite corny med fotbollen. Det hade varit snyggare utan.

5. Liverpool - av storklubbarna tycker jag att Liverpool har det snyggaste klubbmärket, det är snyggt med "The Liver Bird" och klassiska "You'll never walk alone", men aningen för kladdigt för att vara helt perfekt.

6. Bradford City - jag gillar när det är randigt i skölden, och färgerna är ovanliga men snygga.

7. Manchester City - förmodligen det snyggaste "omstylade" klubbmärket. Det ser lite aggressivt och maktfullkomligt ut, men det kanske passar bra.

FULASTE

1. Milton Keynes Dons - obehaglig klubb, vidrig "stad" och skitfult klubbmärke. Be om ursäkt, MK Dons!!! Vad fan är detta?

2. Norwich City - grönt och gult är inte någon lyckad kombination. Ritar man en kanariefågel på sitt emblem så ber man om att hamna i bottenträsket på såna här listor.

3. Watford - jag har inget emot klubben, men vad är det för en logga!? Jag trodde att djuret i mitten var en röd älg först, men det har visat sig att det ska föreställa en röd kronhjort istället. Det gör inte saken ett dugg bättre.

4. Bournemouth - enda klubbmärket i världen som föreställer en hockeyfrilla. Går kanske hem i Tjeckien, men inte här på bloggen.

Om någon av den här bloggens månghövdade läsare råkar vara klubbmärkesdesigner, eller egentligen bara riktigt duktig på att rita i största allmänhet, så får ni gärna uppfinna ett klubbmärke till bloggen. Om det kommer något snyggt så lovar jag emblemet en evig plats på den här sidan.

måndag 2 mars 2009

Dagens klubb

Tidigare idag var jag och lunchade med min kollega David. Det är han som sköter Fjellströms ritapparat samt redigerar ihop höjdpunkter och grejar på helgerna - en hjälte i det tysta, helt enkelt. Vi bor nära varandra på Södermalm i Stockholm, och tänkte att vi skulle gå och testa ett nytt libanesiskt hak på Högalidsgatan. Jag kom dit först, och möttes av en bloggläsare/Canal+tittare som glatt började prata om att jag förlorade i Premier League-utmaningen... nu blir jag trakasserad på stan också! Hur som helst uppmuntrade han mig och bad om mer läsning om Watford, och eftersom han verkade trevlig så kommer här lite fakta om Watford FC, just nu på en hysteriskt oglamourös 17:e plats i tabellen i The Championship.

* Säg "Watford" och de flesta kommer att tänka på Elton John. Det beror på att han blev ordförande i klubben inför säsongen 1976-77, och var med där ett bra tag. Sen var det ett uppehåll, men 1997 blev han involverad igen, och till slut blev Elton John (eller Reginald Dwight som han egentligen heter) hederspresident i klubben på livstid. Han sade dock upp sig från den "posten" i november 2008 eftersom han bl.a. inte gillade att managern Aidy Boothroyd fick sparken.
* Den andre store mannen i Watfords historia är Graham Taylor. Han blev manager som 32-åring precis när Elton John tagit kontroll över klubben, och tog dem från fjärdedivisionen ända upp till högstaligan. Premiärsäsongen bland de stora gick lysande, och Watford kom tvåa bakom Liverpool (1982-83).
* En av mina favoritspelare genom tiderna är John Barnes, och han inledde sin karriär i Watford. John Barnes gillade inte att värma upp inför matcherna eftersom han tyckte att han blev trött, och att han borde spara sig till de 90 minuternas spelande. Därför värmde han ofta upp genom att lägga sig och ta ett varmt bad. Jag vet inte hur sant det är, men jag hoppas att det är det. John Barnes var inte särskilt smal och vältränad, men han hade en osannolik teknik, fantasi och blick för spelet.
* Watfords träningsanläggning ligger typ 100 meter från Arsenals dito. Arsenals är finare.
* Vicarage Road är en rätt så sunkig arena utan tapasbarer, företagsboxar och busslaster med turister - det är med andra ord riktigt roligt att vara där. Jag kommenterade Watford-Man Utd en gång i tiden, och då fick jag stå på en vanlig läktare där klubben smällt upp ett litet träbord med lite telefonsladdar och grejer på. Deras pressläktare var nämligen ockuperad av Sky Sports. Publiken runt omkring mig var trevlig, fast de tyckte inte om att jag kommenterade ett Ryan Giggs-mål ganska så högljutt...

Elton John till höger i bild. Graham Taylor till vänster. Bara lite skillnad i klädstil dem två emellan.

Helgsammanfattning

Då går vi väl igenom vad som hände i helgen, tycker jag!

* Liverpool såg ut som ett lag med fysisk och psykisk baksmälla, medan Middlesbrough verkade ha knutit näven och gjorde en av sina bättre matcher under säsongen. Det räckte för att det skulle bli en 2-0-seger för Boro, och lite andrum för Garteth Southgate i bottenstriden. Men bara lite. Jag räknar bort Liverpool från titelstriden nu.

* Everton är stabila, det är inte West Bromwich. 2-0 efter ett nickmål av Tim Cahill och ett fatastiskt "målskyttsmål" av den vandrande skadejournalen Louis Saha. Tim Cahill måste vara Premier Leagues bäste huvudspelare sett till sin längd, om man nu kan göra en sån tabell. West Brom åker ur, trots att de försökt spela fin fotboll - eller just på grund av att de försökt spela fin fotboll.

* Jag blir nästan mållös när jag tänker på hur mållösa Arsenal är i ligan för tillfället. Nu har de FYRA raka 0-0-matcher, varav tre hemma på Emirates Stadium. Fulham gjorde en bra insats, och Andy Johnson såg pigg ut. Roy Hodgson bjuder inte på någon glamour eller skönspel, men han ser till att resultaten kommer - och det är precis vad Fulham behöver.

* Frank Lampard räddade Chelsea för jag vet inte vilken gång i ordningen. 2-1 blev det, och Guus Hiddink är fortfarande hundraprocentig med Chelsea. Wigan var egentligen värda en poäng, men skillnaden mellan ett bra lag och ett hyfsat lag är att det bra laget gör 2-1 i den 91:a minuten.

* Stoke var nere för räkning, men reste sig på nio och lyckades på något märkligt sätt få 2-2 borta mot Champions League-aspiranterna Aston Villa. John Carew gjorde ett av årets snyggaste mål, men vad hjälpte det när Stoke skyfflade upp det de hade på slutet och fick göra mål i den 87:e och 90:e minuten. Stoke är bra hemma och kommer nog att hänga kvar med sin medeltidsfotboll. Klassisk klubb, dock - så de får gärna vara ett Premier League-lag för min del.

* Newcastle kan däremot vara på väg ur. Förlust mot Bolton där Johan Elmander var helt okej, men jag väntar fortfarande på att han verkligen exploderar med målskyttet. Newcastle har följande matcher de närmaste veckorna: Man Utd(h), Hull(b), Arsenal(h), Chelsea(h) och Stoke(b). Topplagen på hemmaplan och bottenkonkurrenter på bortaplan. Det ser verkligen inte ljust ut för The Magpies.

* Hull verkar ha tappat allt! 1-2 hemma mot Blackburn, och sen nyår har Phil Browns lag varit en katastrof. Nu ser de ut på det sättet man trodde att de skulle se ut hela säsongen, de tippades ju av alla som jumbo inför säsongen. Blackburn bör kunna klara sig tack vare duktiga anfallsspelare och en klassisk Sam Allardyce-taktik.

* West Ham fortsätter att utvecklas i en positiv riktning. Visst hade Man City tillräckligt med chanser för att göra 3-4 mål - men i resultatkolumnen stod det 1-0 till West Ham när matchen var slut, och det är det som gäller, vad jag vet. Man City har tagit åtta poäng av 42 möjliga på bortaplan... där måste det nog till en förändring till nästa säsong om Abu Dhabi-gänget ska förbli nöjda.

* Och så Ligacupfinalen då. Man Utd ställde upp med ett kombinerat A- och B-lag kryddat med några C-lagsspelare. Det räckte för att fixa 0-0 och straffar, och väl där förstod väl alla att Man Utd skulle vinna. Man Utd har chans på FEM titlar om man räknar in VM för klubblag som de redan har vunnit. En "kvintuppel" är fullt möjlig! Heter det så?

Midweek mayhem

Jag abonnerade givetvis på Canal+ även innan jag började jobba för kanalen, och vi hade tidigare även gamla FilmNet (som Canal+ hette tidigare) hemma hos mina föräldrar när det började dyka upp fotboll där. Jag minns särskilt att jag blev fullständigt överlycklig när man kunde se Premier League-matcher på söndagarna och till och med på måndagarna.

För er som är under 20 år gamla känns det säkert mossigt, men när jag var tonåring så tittade man på engelsk fotboll på lördagarna klockan 16.00, punkt slut. Sen fick man vänta en vecka tills nästa match. Champions League fanns inte, men hade man tur så visade SVT inte bara Europacupfinalen, utan till och med UEFA-cupfinalen och Cupvinnarcupfinalen. Ibland slog de på stort och visade en semifinal eller kvartsfinal också, främst när IFK Göteborg var med.

Igår kunde man se tre-fyra engelska matcher, två spanska, ett knippe italienska, någon fransk och någon tysk. Det fanns säkert ytterligare någon fotbollsmatch att titta på om man ville, men den hittade jag inte i såna fall.

Imorrn kan man se tre direktsända Premier League-matcher. Samma sak på onsdag, då jag för övrigt kommenterar Newcastle-Manchester Utd. Det är ju fullständigt lysande, men samtidigt lite farligt.

Man blir bortskämd, helt enkelt. Numera kan man strunta i Aston Villa-Stoke eftersom det finns tjugo-trettio andra matcher att välja på samma vecka. Enda gången som det blir allmän uppslutning kring en match är när det är de verkliga toppmatcherna i de tre största ligorna, för femton år sen gällde den hysterin Tipsextramatchen varje vecka - oavsett vilken det var. Råkade det vara Ipswich-Luton så var det Ipswich-Luton som gällde.

Jag tror att jag kan uppskatta "skitmatcherna" eftersom jag är uppväxt med dem. Nästa generation lär inte bry sig om dem eftersom de kan titta på något bra istället. Alla nya fotbollssupportrar börjar följa Man Utd, Liverpool, Arsenal eller Chelsea, eftersom de dominerar och oftast kan ses på TV. Vem fan börjar hålla på Blackburn idag? Eller ens Everton eller West Ham? Kalla mig gärna för en mossig gammal gubbe, men jag tycker att det är lite trist.

söndag 1 mars 2009