måndag 31 augusti 2009

Förberedelser i Malmö

Alldeles nyss anlände jag till Malmö, och nu sitter jag i hotellfoajén på Savoy och bloggar ikapp med Petter Johansson. Vi har hittat följande fakta om kvällens Skånederby:

* Roland Nilsson har bara vunnit 18 av 50 Allsvenska matcher som MFF-tränare. Det ger den (med MFF-mått mätt) ynka vinstprocenten 36%.

* Sen den forne HIF-spelaren Roland Nilsson tog över MFF har det spelats tre matcher lagen emellan. Samtliga har vunnits av HIF.

* MFF har bara vunnit två Allsvenska matcher på Swedbank Stadion av tio. Dessa vinster har kommit mot Djurgården och Örgryte, de två sämsta lagen i tabellen... Det enda laget som har vunnit färre hemmamatcher än MFF är Örgryte. De har bara vunnit en enda. Mot Malmö FF, förstås...

Tecknen talar för Helsingborgsseger, och skulle det bli så talar en del för att MFF:s tålamod är slut. Tyvärr kan Roland Nilsson vara näste man att få kicken. Jag skriver tyvärr, eftersom Roland Nilsson är en gammal landslagshjälte som alltid är mycket trevlig att prata med.

Helgens fotboll (och lite annat)

Det är verkligen inte någon picnick att vara fotbollsreporter och bloggare ska ni veta. Om man till exempel råkar vara bjuden på ett bröllop en lördag så innebär det att man missar tre direktsända PL-matcher och highlights från tre andra. Som den fotbollsnörd man är så spelar man givetvis in dem och tittar på dem dagen efter, men när vi kom hem från Köping visade det sig att hemmets digitalbox somnat in för gott. Den stod bara och blinkade lite trött, och efter någon timmes väntetid i diverse telfonsupportköer förstod jag att det bara är att byta ut den.

Detta innebär ett par saker: Nästan all min uppfattning om det som hände i helgen kommer från olika Internethighlights, matchrapporter från Sky Sports samt hörsägen. Extra roligt då att jag tackat "ja" till att vara med i säsongens första Euro Talk på Fan-TV idag. Känner att jag inte kommer att ha så mycket att bidra med. Ett stort tack till Samsung för detta, eftersom det är de som byggt ihop digitalboxen så jävla dåligt att den pajar efter ett års användande.

Tyvärr hinner jag inte hämta någon ny idag, för sent igår kväll fick jag ett SMS av redaktör Jens C som meddelade att jag gärna får vara reporter i Malmö ikväll. Så direkt efter inspelningen av Euro Talk så blir det färd mot Arlanda för vidare tur ner till Skåne.

Av det jag har sett på de olika highlightsen kan jag reflektera över följande:

* Man Utd-Arsenal skulle kunna ha slutat hur som helst, egentligen. Arsenal hade bra med chanser framåt, och självmålet av Diaby är helt bisarrt. Det konstiga med matcher som kan sluta hur som helst är att de oftast vinns av Manchester Utd.

* Chelseas 3-0-seger över Burnley är inget man ska dra för stora växlar av, men full pott är full pott - och det är givetvis riktigt bra av Ancelotti och kompani. Som jag dock har varit inne på tidigare har de ett mycket lämpligt spelschema de första sex omgångarna - så 18 av 18 är egentligen en högst normal utdelning där. Hittills har de alltså 12 av 12. I nästa omgång är det Stoke, och sen Tottenham...

* ...och Tottenham verkar ha ett grymt flyt just nu! Målet i 95:e av Lennon är symptomatiskt för ett lag som är i toppform. Att Luka Modric kommer att vara borta länge efter benbrottet är dock en rejäl jobspost, för den gubben är en riktigt bra fotbollsspelare. Ledley Kings ljumskskada är inte heller bra för Spurs, men är det något de är vana vid så är det att spela matcher utan Ledley King - så det fixar de nog.

* Liverpool fick tillbaka lite självförtroende när de vände borta mot Bolton. Glen Johnson kan redan nu vara säsongens vettigaste värvning i Premier League, och Steven Gerrard avgjorde som vanligt. Jag undrar hur många matcher han har gjort "the game winning goal" i...? Han är som Michael Jordan, på det sättet. Å andra sidan sa Jordan alltid att "visst, jag har satt en väldig massa avgörande poäng i min karriär, men jag har nog missat ännu fler". Gary Megson är nog den manager som sitter mest löst till av alla i Premier League just nu.

* Wolverhampton - Hull slutade 1-1 och det enda man kan säga om det är att det nog var en match som något av lagen hade behövt vinna. Även om det är sjukt många matcher kvar så är trepoängare mot de väntade bottenkollegorna guld värda, en poäng är rena Status Quo-resultatet.

* Stoke vann efter mål på en fast situation. Jag börjar bli lite förtjust i Stoke. De är så sjukt oglamourösa och enkla att de håller på att bli anglofilernas självklara val i ligan.

* Everton behövde verkligen den där trepoängaren, medan Wigan plötsligt har problem under Martinez. Jag hoppas att spelarna ändå väljer att fortsätta att tro på sin nye spanske tränare - det vore kul om hans idéer fungerar, nämligen.

* Aston Villa inledde säsongen svajigt, plötsligt har de två raka segrar mot, i tur och ordning, Liverpool och Fulham. Just nu ligans mest svårbedömda lag, om ni frågar mig. Jag vet inte alls vart jag har dem.

* Emmanuel Adebayor har nu gjort mål i samtliga sina tre ligamatcher med Manchester City, och det blir vansinnigt intressant att följa honom i hans nästa ligamatch, som ju är mot Arsenal den 12:e september... Extra kul att jag ska vara på plats på den matchen! Jag ska nämligen på en sedan länge inplanerad minisemester med mina tre kompisar till England, och vi ska se både den matchen samt Birmingham-A.Villa. Det blir med andra ord inget PL-lördagframträdande från min sida nästa program heller. Oroa er dock inte - sen är jag nämligen med i alla program resten av säsongen (utom ett, när jag åker på familjesemester). Pompey är förresten inte alls bra. Paul Hart sitter nog ännu lösare till än Gary Megson, när jag tänker efter.

lördag 29 augusti 2009

Bröllopsklockor och kristaller

Idag kommer jag att vara frånvarande vad det gäller Premier League-tittande, och jag är inte med i studion en sekund. Jag ska nämligen vara toastmaster på min kompis Pelles bröllop idag. Jag spelar som vanligt in hela programmet och får kämpa ikapp allting imorgon kväll.

Igår hölls TV-galan "Kristallen", och eftersom vi på Canal+ inte får vara med där (vi är betal-TV, till skillnad mot TV3, Kanal 5 och TV6 - som tydligen är gratis). Det är ju fan att man aldrig får några priser. Hade Premier League-lördag fått vara med så hade vi ju sopat banan med de andra...

torsdag 27 augusti 2009

Champions League-lottningen klar

Så här blev det för de engelska lagen:

Manchester Utd
CSKA Moskva
Besiktas
Wolfsburg

Arsenal
AZ Alkmaar
Olympiakos
St. Liége

Liverpool
Lyon
Fiorentina
Debrecen

Chelsea
Porto
Atl. Madrid
APOEL

Tuffast för Chelsea, men de ska klara sig ändå, tycker jag. Liverpools grupp ser också ut att kunna bli en välspelad historia. Arsenal och Manchester Utd ska mer eller mindre cruisa fram till gruppseger i sina respektive grupper.

För övrigt ser gruppen med Milan, Real Madrid, Marseille och FC Zürich fantastisk ut! Vi önskar väl Dusan Djuric lycka till...?

Barcelona-Inter blir rolig, men ingenting i jämförelse med Inter-Barcelona. Ger mig fan på att Zlatan gör något uppseendeväckande i den matchen. Det kan bli allt från ett hattrick till en utvisning. Det sjuka var att jag satt och följde lottningen på nätet och VISSTE att Barca och Inter skulle lottas mot varandra.

En annan sak vi kan notera är att Belgien(Standard Liége), Israel(Maccabi Haifa), Schweiz(FC Zürich), Rumänien(Unirea Urziceni), Ungern(Debrecen) och Cypern(APOEL) har lag representerade i det här gruppspelet. Sverige har inte det.

Dunne deal

Minsann, alldeles nyss fick jag ett mail från Aston Villa som säger att Richard Dunne är klar för klubben. Nu tror jag plötsligt lite mer på Manchester City som en allvarlig utmanare för att slå sig in bland topp fyra.

Bloggen goes Youtube, del II

Jodå, det blev två gamla reportage till på Youtube idag. Nu kan ni se vårt gamla reportage om matchtröjor, som vi gjorde inne på affären Soccer Scene på Carnaby Street i London. Tyvätt har halva affären försvunnit nu, och den är inte alls lika välsorterad som då. Här har ni hur som helst reportaget i sin helhet. Notera hur snyggt jag slänger "Thylin"-tröjan mot kameran. Meningen var att de skulle klippa till Premier League-lördag-studion just där, och att tröjan skulle komma flygande till Stefan Thylin - men studiomannen tappade tröjan precis just då, så den lilla effekten blev helt obegriplig. Det enda folk såg var att Arne Hegerfors, Ola Andersson och Thylin stod och skrattade åt studiomannen...

Det andra gamla repet foto-Jocke hittade i sina gömmor var från vår Italienresa med Kennet Andersson. Det här handlade om ett fotbollslag som var med i en dokusåpa - Big Brother möter FCZ, typ. Kennet var grymt rolig att resa med, och riktigt bra på att intervjua och speaka inslagen. Å andra sidan hade han en väldigt bra lärare med sig...

Bloggen goes Youtube

Foto-Jocke har tagit tag i uppgiften att lägga upp lite gamla reportage på Youtube som han och jag har gjort under våra resor till England. Sedan tidigare har vi kunnat visa vårt besök på Colchester Zoo där jag pratar om djuren i de engelska klubbmärkena. Så här såg det ut.

Dessutom har vi varit och spelat Subbuteo med några herrar i en församlingslokal utanför Nottingham (här hittar ni det), och nu idag har vi även lagt upp vår gamla intervju med den lysande BBC-mannen James Alexander Gordon, som har läst fotbollsresultaten i radion varje vecka sen Sundsvall brann. Så här blev den.

Vi får se hur mycket foto-Jocke hinner med idag, men det dyker nog upp ett par grejer till.

onsdag 26 augusti 2009

I predict a riot

Det var ju knappast någon chock att det blev stora problem när West Ham och Millwall möttes i Ligacupen igår. De två lagens supportrar är knappast goda vänner, och när klubbarna möttes för första gången på fyra år så var det tydligen dags att börja bete sig som fullblodsidioter igen. Folk sprang in på planen både vid West Hams 1-1-mål och efter slutsignalen, och kravallerna utanför arenan var tydligen de värsta på flera år enligt Londonpolisen. En 44-årig man knivskars i bröstet men överlever förmodligen. Flera andra blev misshandlade eller träffade av kastade stenar och flaskor. Det är ju kul med fotboll.

Premier League har försökt städa undan de här problemen så gott det bara har varit möjligt, men problemen har inte försvunnit. De har bara flyttats. Det är fortfarande enorma problem på diverse järnvägsknutpunkter på lördagarna när fans från olika håll är på väg till bortamatcher. Plötsligt så råkar ett tåg från Birmingham komma in till Sheffield samtidigt som ett tåg från Newcastle, och så är fighten igång.

På arenorna har problemen lyst med sin frånvaro under många år, åtminstone i Premier League, men huliganerna verkar ha hittat "sin" typ av matcher i Carling Cup eller i FA-cupens tidiga omgångar. Mindre bevakning = större möjligheter för slagsmål. Det har varit incidenter på flera cupmatcher de senaste åren, och man måste nog säga att huliganproblemet är tillbaka på allvar inom engelsk fotboll.

De gjorde verkligen ett allvarligt försök att få bort den här typen av beteende relaterad till fotbollsmatcher i England, men de lyckades inte. Det finns tydligen gott om människor som tycker att det är en toppenidé att dunka ett järnrör i huvudet på någon som gillar ett annat fotbollslag än vad de själva gör.

Jag kanske är naiv och korkad, men jag begriper inte hur det kan vara på det här sättet.

tisdag 25 augusti 2009

Samma mamma - rymden

Jisses, vad likt.

VM-guld

Ibland så gör jag inte mer på jobbet än att jag sitter och letar uppslag till ett blogginlägg. Det som kallas att "surfa runt" och anses vara mycket fult på ett vanligt kontor kallas i min bransch för "research" och anses mycket lovvärt. Det är dock precis samma sak.

Hur som helst så fastnade jag på en massa VM-relaterade sidor, och det slog mig att jag faktiskt tror att England kommer att vinna VM i Sydafrika. Det kanske är magstarkt att tippa en sådan sak innan de ens är kvalificerade och det är flera månader till dess att grupperna lottas, men jag har haft den här tanken rätt så länge - och nu bestämde jag mig. England vinner VM.

Nyckelspelarna är i "rätt" ålder, de har en manager som är taktiskt drillad (till skillnad mot t.ex. Steve McClaren) och de är tillräckligt bra - spelare för spelare - för att faktiskt vinna.

Vilka de slår i finalen har jag däremot ingen aning om.

Från A till Ö: C

Del 3 av... nu ska vi se... w, x, y, z... jo, alltså del 3 av 29 i den här serien har nu krystats fram av undertecknad. Håll till godo!

CCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCCC

Campbell - en gång var jag och foto-Jocke på Highbury för att titta på fotboll. Jag vet inte hur många veckomatcher vi har hunnit med under våra resor dit, men det är ett par stycken. Hur som helst så möttes Arsenal och West Ham, och efter halvtidsvilan så stod plötsligt Sebastian Larsson på planen. Vi undrade vem som hade gått ut, och efter en kort närvarokontroll så insåg vi att det var Sol Campbell som hade gått ut. Skadad, tänkte vi.

Sanningen var att Campbell hade varit dålig i första halvlek och att han mer eller mindre gått in i väggen. Det var tydligen strulig med privatlivet och det påverkade hans insatser på fotbollsplanen. Han åkte hem utan att se klart matchen och sen stannade han hemma i fem dagar utan att dyka upp på träningen. Det tog över två månader innan han spelade en match för Arsenal igen.

Man blir alltså inte mer lycklig av pengar, framgång och/eller kändisskap.

CCTV - detta betyder övervakningskameror på engelska (Closed Circuit TeleVision). Det finns typ 300 miljarder övervakningskameror i England, man kan inte gå en meter utan att hamna på någon sorts film. Begreppet "CCTV" är därför inte solklart positivt laddat där. George Orwell visste helt enkelt vad han skrev om i "1984". När alla klubbar i Premier League och The Championship för några år sen kom fram till att de skulle ha egna TV-kanaler uppstod det problem för Coventry City. Kunde de kalla sin egen TV-kanal för "CCTV"? Japp, det kunde de. Brittisk humor är rätt kul.

Chanssumpare - bland det i särklass värsta jag vet är när välbetalda fotbollsproffs missar solklara målchanser. Jag kan även störa mig på att de inte kan slå en hörna (liggande boll, 9,15 meter till närmaste motståndare, 25.000 träningstimmar = måste hamna någorlunda rätt!), men det är verkligen något visst med att missa en grym målchans. Det är nämligen just där och då man som åskådare vet att man hade kunnat göra det bättre själv. Det roliga är ju att chanssumparen själv också vet om detta, att det sitter 35.000 lönnfeta typer på läktaren och tycker att han är en idiot. Detta gör honom nervös nästa gång han får en liknande chans, och så missar han den också. Sen fortsätter det så där tills chanssumparen råkar styra in en boll med låret efter en tilltrasslad situation efter hörna, och efter det gör han plötslig mål på allt. Fotboll kan vara märkligt.

Crystal Palace - fotbollsklubb från södra London. Jag har inte varit på match och sett dem spela "live", men jag och foto-Jocke var på deras träningsanläggning en gång och intervjuade Iain Dowie när han var tränare där. Han var trevlig. Enda anledningen till att jag skriver om Crystal Palace här är att en av cheferna för produktionsbolaget som gör Canal+ sändningar är stenhård Crystal Palace-supporter, och han skulle klaga i månader om jag inte tog upp dem. Så - då var det gjort. Jag kommenterar förresten C.Palace-Man City i Ligacupen på torsdag. Tror på 0-4.

måndag 24 augusti 2009

Blixtar från klar himmel

Jag brukar förbereda mig i ungefär 4-5 timmar när jag ska kommentera en match, man ska ju ha koll på spelarna och sen måste man vara beredd på det mesta. Om det blir straff ska man helst ha koll på vem som har slagit straffarna i det laget och hur det har gått. Om någon blir utvisad måste man ha koll på de siffrorna, o.s.v.

Detta innebär två saker; dels sitter man med en jäkla massa oanvänd information efter matchen om det inte har blivit straff eller utvisning, och dels innebär det oftast att man har en rätt bra känsla för hur det kommer att gå i matchen när man sätter sig och börjar kommentera. Ikväll pekade allt - precis ALLT - på att Liverpool skulle slå Aston Villa och att Steven Gerrard skulle göra mål.

Istället så vinner Aston Villa med 3-1 på självaste Anfield och Gerrard orsakar tidernas mest solklara straff. Kom inte och säg att Reo-Coker hoppade innan tacklingen, för hade han fortsatt att springa så hade han hamnat uppe på rad 9, plats 14 med stödskena.

Om jag så hade förberett mig i nio dagar inför den här matchen hade jag aldrig kunnat se 1-3 som ett tänkbart resultat, men det kanske är det som är tjusningen med fotboll. Man sitter där och tror att man vet, att man kan - och så blir man överbevisad så att det bara sjunger om det. Och det enda man kan göra är att inse att man har lärt sig något nytt, och så sätter man igång igen.

Fotboll. I fucking love it.

Helgsammanfattning

Gårdagen spenderades i Borås eftersom jag var reporter på Elfsborg-Örebro. De första 30 minuterna var de klart bästa jag har sett i Allsvenskan den här säsongen, och Stefan Ishizaki var fullständigt lysande. Matchen lät kanske inte så sexig på förhand, men den överbevisade mig fullständigt. Riktigt kul!

Inte lika kul då att stiga upp 05.00 imorse för att hinna ta mig till Landvetter och vidare färd mot Bromma och hem. Man blir ju lunchsugen vid 09.30...

Samtidigt som jag sitter och tittar på den inspelade versionen av Burnley-Everton tänkte jag sammanfatta Premier League-helgen:

* Arsenal har gjort tio mål på två ligamatcher, och räknar man in Champions League-kvalet borta mot Celtic så har de gjort tolv mål på tre matcher (under en vecka). Det får väl anses vara godkänt. William Gallas har gjort mål i samtliga de tre matcherna, och den karln måste ha flyt i fotbollslivet just nu. Mot Celtic kom han i vägen för ett skott och styrde in det med röven, och mot Pompey så sköt han upp bollen i sitt eget ansikte och stolpe in.

* 0-0 i paus och relativt ovisst, men efter paus gick Manchester United in och visade Wigan vilka resurser de har. Rooney firade 100 mål i karriären, och där någonstans kan man ju minnas att han faktiskt bara är 23 år gammal. Viktig seger för Sir Alex, och Arsenal är därmed varnade inför den kommande helgens stormöte.

* Spurs ångar på i toppen - vinst igen, denna gången borta mot West Ham. Jämför man med förra säsongens motsvarande matcher så har de dock exakt lika många poäng nu som då. Under 2008-09 slog de nämligen Liverpool hemma med 2-1, de vann borta mot Hull med 2-1 och de slog West Ham borta med 2-0. Jag gillar ju att jämföra med fjolåret på detta sättet hellre än att se hur många poäng de hade efter tre omgångar då. Imponerande start likväl av Tottenham!

* Manchester City imponerar inte lika mycket, men de vinner. 2-0 borta mot Blackburn följdes upp av 1-0 hemma mot Wolves. Inte ett enda insläppt mål hittills, alltså. Joleon Lescott ansluter strax till vad som verkar vara ett hyfsat fungerande försvar, men tuffare matcher väntar - kanske inte den mot Portsmouth nu till helgen, men sen möter de Arsenal och Man Utd efter varandra. Då får vi se vad City går för.

* En endaste oavgjord match har spelats i Premier League hittills. Helt otroligt med tanke på att vi nu är uppe i 25 stycken. Den oavgjorda matchen var den mållösa mellan Birmingham och Stoke, och det räcker väl med att skriva det för att vi ska ha debatterat klart den matchen.

* Hull spöade Bolton med 1-0 i en match där det kändes som att det gällde att vara minst dålig. Bolton spelar så usel fotboll att jag tappar livslusten, och jag lider verkligen med Johan Elmander - som dels inte kan ha så särskilt kul ute på planen när laget spelar som de gör, och dels är han mållös sedan den 13:e december. Han har inte gjort mål på osannolika NITTON ligamatcher, samtliga från start, och även om han är "bra i spelet" så räcker inte det. Sätter han inte 3-4 mål på de 6-7 kommande matcherna så kommer Bolton att köpa en ny anfallare i vinter.

* Sunderland-Blackburn blev 2-1 till slut, och jag kan bara konstatera att det är bra att jag har Kenwyne Jones i mitt lag i Fantasy Premier League eftersom han gjorde båda målen för hemmalaget. Tack, Kenwyne!

* Chelsea går som tåget under Carlo Ancelotti, och han verkar ha lyckats med det som tidigare Chelseamanagers misslyckats med - nämligen att få Anelka och Drogba att vara en duo. Varsitt mål, framspelade av varandra. Nu väntar jag bara på att Frank Lampard ska hitta sin roll på allvar, då kan Chelsea bli väldigt, väldigt farliga.

* Burnley? Burnley! På fyra dagar har de bjudit hemmapubliken på Turf Moor på trepoängare mot Manchester Utd och Everton. Owen Coyle-statyn håller tydligen redan på att tillverkas. Tar de bara ett par poäng till på de resterande 35 matcherna så är de bättre än vad Derby var för några säsonger sen.

Ikväll är det Liverpool-Aston Villa, och den ska jag sätta mig och förbereda nu eftersom jag kommenterar den. Ringde nyss min grekiske granne för att få rätt uttal på nye försvararen Sotiros Kyrgiakos. Ganska så bisarrt att ha ett yrke där ett sånt samtal räknas som en arbetsuppgift.

söndag 23 augusti 2009

Ofrivillig paus

De vilsna själar som sitter och letar efter nya inlägg på den här bloggen ett par gånger om dagen har blivit väldigt besvikna de senaste dagarna. Jag har haft förbannat mycket att göra och dessutom varit sjuk. Som lök på laxen eller grädde på moset (välj vilket ni vill) så har jag varit arrangör för min kompis Pelles svensexa, så det har helt enkelt inte funnits varken tid eller ork till bloggande.

Just nu sitter jag på Arlanda och väntar på den evige siste sekunden-resenären Lasse Granqvist. Vi ska flyga till Landvetter för vidare färd mot Borås, det är ju Elfsborg-Örebro idag på Canal+ Sport 1.

Innan dess ska ni hinna med att titta på West Ham-Tottenham, Burnley-Everton och Fulham-Chelsea, som vi också visar under eftermiddagen. Själv har jag satt dem på inspelning där hemma, för jag hinner inte se dem nu.

Hoppas få lite tid över på planet så jag kan förbereda ett par blogginlägg där, vi ska ju hinna till bokstaven C i "A till Ö", bland annat.

onsdag 19 augusti 2009

Från A till Ö: B

Jag funkar så här: När jag kommer på en ny idé tycker jag att den är skitkul i ett par dagar, sen tröttnar jag. Därför är det lika bra att smida medan järnet är varmt, som det brukar heta. Här kommer bokstaven B.

BBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBBB

Bakåtpassningar - ibland sitter jag och tittar på gamla fotbollsmatcher. Det kan vara en FA-cupfinal från 1979 eller en VM-match från 1982 eller 1986. Mellan varven tar målvakten upp bakåtpassningar med händerna, och varje gång sitter jag och skriker "HEEEEY!!" till bildskärmen. Det är onödigt av flera anledningar: Dels kan domaren inte höra genom TV-rutan, och dels så ägde situationen rum för 25 år sen. Dessutom så var det ju tillåtet att plocka upp bakåtpassningar då. Man kan verkligen säga att den regeln har ändrat sättet man spelar på, och det är positivt. En av de bästa regeländringarna på länge, helt enkelt.

Ballack - ett av mina första reportagejobb på Canal+ var när jag skulle intervjua gamle brassen Giovane Elber inför derbyt mellan Bayern München och 1860 München, det var på den tiden som Canal+ sände lite tysk fotboll också. Väl förberedd och laddad upp till tänderna med smarta frågor kom jag in till rummet där Giovane Elber satt, och jag började ställa frågor på engelska. Tyvärr kunde inte Elber ett ord engelska - han pratade bara tyska och portugisiska - och då uppstod ett litet problem. Jag kan nämligen bara tre-fyra ord på portugisiska (olämpliga) och så fick jag bottenbetyg i tyska på gymnasiet. Men, det var bara att sätta igång ändå. Första, och enda frågan, blev: "Das derby am Samstag, was denken sie?". Elber verkade förstå vad jag ville få fram och var vänlig nog att fortsätta intervjun helt själv. Han svarade på tyska på sisådär tio-tolv frågor som han själv ställde, en del riktigt kritiska, och sen tackade vi så mycket. Det blev bland de bästa inslag jag har gjort.

När jag och dåvarande Canal+fotografen Stefan Noreklev gick ut från intervjurummet stod Michael Ballack i mittcirkeln på träningsplanen och så delades resten av laget upp i två grupper, den ena lite större än den andra. Jag frågade gamle Bayernspelaren Björn Andersson, som jobbar för klubben och guidade oss runt, vad det var de höll på med. "Jo, de bettar 50 euro var på om Ballack kan sätta bollen i ribban från mittpunkten - de där fem tror att han fixar det, resten tror att han missar. De gör så varje dag". Ballack tog sats och SMACKADANG så satt bollen stenhårt i ribban, till stor glädje för de fem som trott på honom. Hyfsat imponerad stod jag och glodde på Ballack, och då fyllde Björn Andersson på med "...han har satt den fem dagar i rad nu".

Jag vet inte om det säger något om fotboll i allmänhet, men det var jävligt coolt.

Blackburn Rovers - det är bara är fyra lag som har vunnit ligan sen Premier League skapades till säsongen 1992-93: Arsenal, Chelsea, Manchester Utd och... Blackburn. Idag finns det inte ett uns av guldglans kring laget, men 1994-95 hade de lirare som Chris Sutton, Alan Shearer och så var Kenny Dalglish manager. Ägaren Jack Walker plöjde in pengar i klubben i flera år, och till slut så fick han det han ville - en ligatitel till Blackburn Rovers. Det är bara 15 år sen, men det känns som en evighet.

Från A till Ö: A

Dags då för mig att sammanfatta min fotbollsvärld. Vissa bokstäver är enklare än andra och kommer därför att innehålla flera punkter. Bokstaven "X" kan möjligtvis få handla uteslutande om Abel Xavier, men det dyker säkert upp fler förslag (och kom inte dragandes med Xisco i Newcastle...).

AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA

Andranamn - fatta att Emile Heskey heter "Ivanhoe" i andranamn. Det spöar mitt eget "Peter" med hästlängder, till exempel. Jag gillar också spelare som byter namn, för att de ska bli mer klatschiga - men det hamnar under artistnamn (och här snackar vi inte om de brasilianska).

Anfallsfotboll - det som alla lag säger sig vara ute efter att spela, men som endast ett fåtal faktiskt klarar av. Märkligt att lag som Bolton kör vidare med sin "lycka till"-fotboll där de smäller upp bollen mot motståndarnas straffområde allt vad de har och sen hoppas på att någon ska mörsa in bollen på ett eller annat vis. Det kan inte vara kul att spela i ett sånt lag, och tänk då på Kevin Davies - som har lirat i Bolton i sex och ett halvt år nu. Han måste ha blivit så cynisk och bitter att det är galet.

Arsenal - man ska komma ihåg att Arsene Wenger är en av världens bästa på att värva spelare, men att han ändå under sin tid i Arsenal har köpt Gilles Grimandi, Igor Stepanovs och Francis Jeffers. Sensmoralen? Ingen är perfekt.

Artistnamn - Mitt eget favoritartistnamn genom tiderna är Gary Sundgren. Han heter egentligen Kari Sundgren, men tänkte att "Gary" skulle vara ballare... Tänk att kunna välja vilket artistnamn som helst och ändå köra på "Gary". Riktigt kul. Det finns även spelare man är tacksamma för att de har bytt namn. Jerrel Floyd Hasselbaink låter inte lika coolt som Jimmy Floyd Hasselbaink, Rutgerus Johannes Martinus van Nistelrooy gjorde helt rätt i att förkorta sitt mastodontförnamn till "Ruud", och Sulzeer Campbell är krångligare än Sol Campbell. Ett annat artistnamn är Stefan Selakovic, han heter egentligen Stevan i förnamn.

Assisterande manager - får för lite uppmärksamhet, om ni frågar mig. I England är det oftast de som är med laget på varje träning, medan managern sitter och försöker skriva kontrakt med spelare eller pysslar med upplägget för ungdomsakademin. Så ser i alla fall den klassiska managerrollen ut i England. Andretränaren har ofta mer koll på vilka som är heta i laget än vad managern har. Det är alltså inte alltid storchefen som vet mest eller bäst, men det är storchefen som bestämmer.

Avdankade spelare - kör ett par år i Abu Dhabi eller Sydney fastän de egentligen borde ha lagt av för länge sen. Robbie Fowler är ett fint exempel på detta. Visst kan det vara kul att se ett nytt land, men om man har spelat proffsfotboll i femton år kan man väl åka dit på semester istället för att jobba.

Avdankade managers - ofta duktiga spelare som sedan visar sig vara bedrövliga managers, och som sen uttalar sig positivt om valfri klubb i alla tidningar och TV-program så fort en manager fått sparken för att liksom "komma med i diskussionen" och på det sättet hoppas få ett samtal från ordföranden. Graeme Souness och Bryan Robson är jätteduktiga på detta.

tisdag 18 augusti 2009

Fotboll från A till Ö

De senaste dagarna har varit mer fullspäckade än Gekås på en lönehelg för min egen del, så bloggandet har blivit aningen lidande. Imorrn räknar jag dock med att vara igång på alllvar igen - och då blir det med en ny miniserie. Jag tänker näligen förklara fotbollsvärlden från A till Ö. Eventuellt skiter jag i bokstaven Q, men om jag kommer på något som har med Q att göra så kommer den med ändå.

PRESSTOPP! PRESSTOPP!

Kom just på att Queens PR börjar på Q, liksom efternamnet "Quinn". Då blir det hela alfabetet ändå.

söndag 16 augusti 2009

Maraton-TV

Igår så kom jag till Canal+ sändningslokaler vid 9.00, sen var det jobb och fotboll för hela slanten innan jag kunde gå hem igen 21.00. Då var jag mer än lovligt trött, men det var samtidigt väldigt kul.

Sändningen i sig var väl lite trevande och ringrostig i början, inte minst för min egen del, men efter 1:a halvlek på Chelsea-Hull så kom vi igång, och mot slutet blev det riktigt bra. Jag är särskilt nöjd med att vi hittade bilder på hur Marouane Fellainis hår helt bevisligen påverkar hans spel. När han försökte springa ikapp Cesc Fabregas så formades håret till en enorm fallskärm som drog belgarens överkropp bakåt. Det såg bisarrt roligt ut! Cesc Fabregas var för övrigt helt fantastisk i matchen mot Everton, liksom Robin van Persie. Everton? De var bara kass.

Många mailade in och klagade på att jag inte alls trodde på Arsenal den här säsongen, och efter matchen på Goodison är det lätt att säga att jag har fel - men det är 37 matcher kvar, och jag håller fast vid att de max kommer fyra.

Övriga rubriker:

* Man City såg inte alls bra ut i spelet, men vann ändå mot Blackburn, och det är ju en styrka i sig. Adebayor sprang för övrigt mer i den här matchen än vad han gjorde på hela förra säsongen i Arsenal.

* Didier Drogba gav Carlo Ancelotti en bra start i Chelsea, men det satt hårt åt. Trots 25 avslut mot mål för Chelsea kunde det ha slutat 1-1, men nu har de ju en italiensk tränare - och då kommer givetvis segermålet under en kraftigt tilltagen stopptid...

* Wigans seger borta mot Aston Villa var riktigt imponerande, men jag är en av många som har höjt en liten varningsflagg för att Wigan kommer att gå bra den här säsongen. Roberto Martinez är en intressant manager, och det blir grymt kul med Wigan - Manchester Utd i nästa Premier League-lördag.

* Sunderland är ett annat lag som ser mer intressanta ut den här säsongen jämfört med den senaste. Kolla bara vilka som spelade på de fyra mittfältsplatserna och de två anfallsplatserna i segermatchen mot Bolton igår: Lorik Cana, Steed Malbranque, Lee Cattermole, Kieran Richardsson, Kenwyne Jones och Darren Bent. En hel del kvalitet där, faktiskt!

* Fulham var inte bra på bortaplan förra säsongen, men inledde direkt med vinst borta mot Portsmouth. Bobby Zamoras mål var 99,9% tur, men de räknas ju de också. Portsmouth känns mer och mer som en nedflyttningskandidat.

* Frispark och nick i mål. Inkast och självmål. Det var medicinen för Stoke igår, precis som vanligt. Burnley såg inte ut som ett Premier League-lag över huvud taget, men bättre lag än så har gått på pumpen på Britannia Stadium. Stoke är så enformiga och enkla i sitt spel att de nästan blir intressanta.

* West Ham vann med problem borta mot Wolves, det kunde lätt ha stått 1-1 eller 2-1 i början av 2:a halvlek. West Ham verkar dock ha en stor tro på vad Gianfranco Zola vill göra med laget, så de blir farliga för vilket lag som helst den här säsongen.

fredag 14 augusti 2009

Ett rum med utsikt

Jag bor just nu på den 19:e våningen på ett hotell i Kensington, och det må vara en händelse som ser ser ut som en tanke eller tvärtom, men rakt utanför fönstret så står arenan där Premier League-säsongen sparkar igång imorgon.


Så jag och foto-Jocke sitter och redigerar inslagen till morgondagens program samtidigt som vi ser planen den första matchen ska spelas på, men nu drar vi hem. Känns alltid lite surt att inte vara på plats, men vi brukar å andra sidan ha väldigt skoj i studion också - och imorgon får vi verkligen en dos av varandra: Vi börjar sändningen 13.00 och slutar ungefär vid 20.30... Jag utgår ifrån att samtliga läsare av den här bloggen tittar på oss varje sekund.

Svennis och jag

Igår var jag i Nottingham och pratade med Sven-Göran Eriksson. Intervjun ser ni förstås i säsongens första Premier League-lördag, som börjar 13.00 imorrn. "Svennis" var precis som vanligt mycket artig, korrekt och trevlig. Han är dock ganska svårintervjuad eftersom han är så slipad och vet precis vad han ska svara på alla frågor. Det blir nästan omöjligt att överraska honom. Han svarade dock glatt på mina spörsmål om varför han valde Notts County av alla lag man kan välja mellan, och tydligen så ser han allt detta som en utmaning utöver det vanliga.

Många tror att "Svennis" har en hemlig agenda med Notts Co-jobbet, men det tror inte jag. Han verkar faktiskt genuint intresserad av att göra någonting stort med klubben. Hur det ser ut om två år vet jag inte, men just nu så är satsningen helhjärtad.

De har en del att ta tag i, för övrigt. Bara 19 spelare i truppen och så tränar de på Universitetets fotbollsplan - de har alltså inte ens en egen träningsanläggning.

Notts County har goda chanser att gå upp i år, League One bör de också kunna klara av inom något år eller två, men sen blir det mycket svårare. Jag skulle tycka att det var grymt kul om "Svennis" lyckades ta upp dem i The Championship, vad som händer sen beror helt på exakt hur mycket pengar hans hemliga konsortium från Dubai har.

torsdag 13 augusti 2009

Sluttabell 2009-10

Några av er missade det säkert i somras, men jag tvingades tippa Premier League 2009-10 redan i början av juli eftersom mitt tips ska vara med i en tidning som nog kommer ut i dagarna. Sen dess har det hänt en del, och jag skulle vilja byta plats på min 9:a och 6:a, vad säger ni? Får jag göra det?

1. Liverpool
2. Chelsea
3. Manchester Utd
4. Everton
5. Arsenal
6. Aston Villa
7. Tottenham
8. Wigan
9. Manchester City
10. West Ham
11. Fulham
12. Sunderland
13. Bolton
14. Birmingham
15. Stoke
16. Blackburn
17. Portsmouth
18. Burnley
19. Wolverhampton
20. Hull

The soundtrack of our reportageresor

Sen jag och foto-Jocke landade i Manchester har vi kört följande rutt i vår hyrbils-Merca:

Manchester-Darlington-Nottingham-Hull-Coventry-Nottingham-London. Jag vet inte hur många mil det är, men jag räknar med att få ett argt mail från Maria Wetterstrand och Peter Eriksson när som helst.

Grejen med att sitta i bilen halva dagarna är att lyssna på engelsk radio, som håller en mycket varierad kvalitet. Bästa kanalen är Kerrang! 105,2 som man kan lyssna till när man är i Midlands, den sämsta kanalen är nog Smooth, som är en sliskigare version av svenska Lugna Favoriter.

Den här resan har präglats av en låt. Nämligen The Big Pink's "Dominos". Vi har hört den minst fyra gånger om dagen, och den sätter sig i skallen rätt snabbt. Foto-Jocke brister ut i refrängen "...these girls fall like dominos, DOMINOOOS!" ungefär varje kvart.



Annars är den eviga reportagereselåten "Dakota" av Stereophonics. Den har vi hört precis vartenda gång vi har varit här. Den är en riktig klassiker i England, uppenbarligen. I Sverige hör man den aldrig.



Så sätt er och lyssna på de här låtarna nu, och låtsas att ni åker bil samtidigt som vägskyltar mot Daventry, St.Albans och Hartlepool svischar förbi - det är som att vara med oss på resan en smula.

En kväll i Coventry

Ofta slänger man ur sig kommentarer som "...det där var f-n den sämsta match jag sett" o.s.v. Just idag så råkar det vara så att den kommentaren inte är tomt prat, för tillställningen mellan Coventry och Hartlepool bjöd inte på någonting värt att skriva hem om. Det var katastrof från avspark till slutsignal.

Hartlepool vann efter förlängning, och det var förvisso en liten skräll, men båda lagen hade en så lam inställning till det hela att det var patetiskt. Enda glädjeämnet var att jag nu är uppe i 25 besökta arenor i England.

Om vi struntar i att matchen var sämre än Linus Thörnblads tävlingsnerver så såg det ut så här för mig och foto-Jocke under onsdagskvällen:

Ricoh Arena hade - utan snack - varit rankad som Allsvenskans snyggaste och bästa arena om den låg i Sverige, men nu ligger den i Coventry.

Man vet att fotbollsvärlden har blivit galen när man sitter på en arena som kostar typ en miljard, och det är 7.000 åskådare och tittar på matchen.

En av få nöjda åskådare under den första halvleken var den här bloggens eviga hjälte: foto-Jocke.

Tre matcher på tre dagar i tre olika städer - sämre kan man kanske ha det. Trots allt.

onsdag 12 augusti 2009

Nottingham nights

Idag vaknade jag i Nottingham. Det var förvisso helt planerat, men när man flänger runt som jag och foto-Jocke gör på reportageresorna så vet man inte alltid exakt vart man är när man vaknar. En gång minns jag att jag gick omkring en halv dag i Birmingham och trodde att jag var i Newcastle.

Gårdagskvällen ägnades åt två saker: dels så laddade jag upp det där förbaskade videoklippet där jag sjunger framför Old Trafford, och dels så gick vi på Meadow Lane och såg Notts County förlora med matchens enda mål mot Doncaster. Ännu en arena att lägga till "samlingen". Meadow Lane, arena nummer 24, check!

Notts County spelade alldeles lysande i första halvlek och hade två bollar i insidan av stolpen och en i ribban, plus ett par bra chanser till. Med normal utdelning hade det stått 2-0 eller 3-0 i paus, men nu var det mållöst i halvtidsvilan istället, och sen gick Doncaster ut i 2:a halvlek och gjorde ett mål och sen var det inte mer med det. Det kändes dock som att det var en härligt positiv känsla i laget, och på läktaren var det relativt mycket folk. Alla vi pratade med är helt övertygade om att "Svennis" och kompani lyckas ta sig till The Championship på högst tre säsonger.

Inte precis den snyggaste arenan hittills...

Idag bär det av till Hull i ösregnet, vi ska intervjua Phil Brown och det kan nog bli roligt. Efter det åker vi och redigerar en himmelsk massa inslag, innan det bär av mot Coventry. Ricoh Arena blir arena nummer 25 på min groundhoppinglista ikväll när vi ska se Coventry-Hartlepool. Grymt kul med lite Carling Cup-fotboll, men man längtar onekligen efter Premier League, trots allt.

tisdag 11 augusti 2009

Att hålla vad man lovar

Ni är ett par stycken som har längtat efter det här. Att se mig förnedra mig själv, att se mig stoppa igen min stora trut, att se mig sjunga "Simply the best" framför Old Trafford. Man Utd vann ligan och jag trodde inte att de skulle klara av det.

Jag vet inte varför jag lovade det, varför jag valde den låten eller vad jag tänkte över huvud taget, men... Here goes:



Nästa säsong lovar jag att dansa ballongdansen framför KC Stadium ifall Hull tar en Champions League-plats.

Hemma i England igen

Jepp, nu är jag och foto-Jocke på plats i England för jag vet inte vilken gång i ordningen. Gårdagen spenderades bland annat utanför Old Trafford, där jag framförde en liten melodi. Jag lägger väl upp det klippet här under veckan... Ni som läst bloggen länge vet vad det var jag sjöng, ni som är nya får vänta och se (och förundras).

Efter förnedringen i Manchester körde vi upp till Darlington, som ligger ungefär mitt emellam Leeds och Newcastle, rent geografiskt. Ligacupmatch mellan Darlington och Leeds stod på programmet, och nu är jag uppe i 23 besökta arenor i England. Foto-Jocke har följt med på 13 eller 14 av dem, räknade vi oss fram till.

Ännu ett steg mot att ha varit på match på 40 olika engelska arenor togs i Darlington igår.

Balfour Webnet Darlington Arena är (det bedrövliga) namnet på arenan, och den var flera divisioner bättre än vad laget är. Darlington harvar runt i League Two och har runt 3.500 åskådare i snitt på sina matcher, men arenan är nybyggt och jättefin och tar 25.000... en lite märklig satsning, tycker jag. Gamle tjockisstrikern Dean Windass lirar numera i Darlington, förresten. Han fick göra ett inhopp, men fick inte ut så mycket av sitt spel. Leeds var bättre och bortavann rättvist med 1-0 inför runt 4.500 personer, varav hälften stod i Leedsklacken.

Darlington är annars ingen höjdarstad, men vi hittade i alla fall två pubar, som låg mitt emot varandra. Jag kanske har (pub)ertal humor, men erkänn att deras namn är lite roliga iallafall:

"Hålet i väggen" ligger alltså precis mitt emot...

...etablissemanget "Den gyllene snorren". Bara i England, gott folk. Bara i England.

Dresscode

Derbyt mellan Djurgården och Hammarby i söndags bjöd inte på några spelmässiga höjder, direkt. Detta hindrade dock inte klubbarna från att tycka att 495 kronor var ett vettigt pris för en biljett på långsidan. Undrar varför det bara kom 15.000 pers på matchen...?

Nåväl, Hammarby vann och jag stod vid spelargången under hela matchen, och jag noterade en rolig detalj - nämligen att Tony Gustavsson och André Jeglertz hade exakt likadan klädsel. Titta här bara:

Vit pikétröja, mörkblå jeans, vita sneakers.

Vit skjorta, mörkblå jeans, vita sneakers.

Okej att Tony körde med piké och Jeglertz med skjorta, men de såg exakt likadana ut ändå.

söndag 9 augusti 2009

Hyfsat jämn liga

Elva av de tolv matcherna i premiäromgången av The Championship har spelats, och det mesta tyder på att ligan kommer att bli jämn i år. Här följer ett urval av resultat från omgång 1:

Middlesbrough - Sheffield Utd 0-0
Crystal Palace - Plymouth 1-1
Sheffield Wed - Barnsley 2-2
Preston NE - Bristol City 2-2
West Bromwich - Newcastle 1-1
Queens PR - Blackpool 1-1
Reading - Nottingham 0-0
Watford - Doncaster 1-1

Å-T-T-A av elva matcher hittills har alltså slutat oavgjort! De enda lagen som vann var Cardiff, Leicester och Derby, och de som förlorade var Swansea, Peterborough och Scunthorpe. Om ni ska sätta pengar på den avslutande matchen i omgången (Coventry-Ipswich) som spelas idag så kan det nog vara bra att, som Arne Hegerfors brukar säga, gardera med Kryzz.

lördag 8 augusti 2009

Nu är det igång!

Om bara Middlesbrough hade kunnat ta tre futtiga poäng mer förra säsongen så hade det fortfarande varit ett Premier League-lag, och om Sheffield Utd hade gett fan i att göra en av sina sämsta matcher på hela våren i Play Off-finalen mot Burnley, så hade inget av lagen spelat i The Championship den här säsongen. Men nu är det just det de gör, och igår var det de två som sparkade igång The Championship-säsongen genom att spela 0-0 på Riverside. Ett rättvisande resultat med tanke på spelet.

Jag kom på mig själv med att ha glömt att tippa The Championship till den här säsongen, så innan dagens matcher spelats så är det väl lika bra att jag hasplar ur mig en sluttabell. Här kommer den!

1. West Bromwich
2. Sheffield Utd
-----------------------
3. Cardiff
4. Middlesbrough
5. Ipswich
6. Newcastle
-----------------------
7. Reading
8. Queens PR
9. Nottingham Forest
10. Crystal Palace
11. Preston NE
12. Leicester
13. Derby
14. Swansea
15. Bristol City
16. Watford
17. Peterborough
18. Sheffield Wed
19. Coventry
20. Blackpool
21. Doncaster
-----------------------
22. Scunthorpe
23. Barnsley
24. Plymouth

fredag 7 augusti 2009

Icke fotbollsrelaterat

Fick nyss höra att det var ett roligt klockslag för ett par minuter sen.

12.34.56 den 7/8 -09

Har inte riktigt bestämt mig hur jag ska fira det än.

Samma mamma - karikatyr?

Hittade helt plötsligt den här "Samma mamman" när jag satt och slösurfade runt på arbetstid:

torsdag 6 augusti 2009

Stat me up

Jag har fått en rejäl nytändning på det här med statistik inför säsongen, som ju idag bara är nio dagar bort! Allt snack om John Terrys vara eller icke-vara i Man City eller Chelsea har varit en följetong under sommaren, men frågan är om han är så viktig för Chelsea som man tror. Inte om statistiken får säga sitt:

CHELSEA MED TERRY/CHELSEA UTAN TERRY
PL-matcher 2006-09: 86/28
Mål framåt per match: 1,63/2,04
Mål bakåt per match: 0,58/0,68
Vunna matcher i procent: 64%/68%
Förlorade matcher i procent: 12%/4%
Poäng per match: 2,16/2,32

Det är alltså så att Chelsea gör fler mål framåt, förlorar mer sällan och vinner oftare när John Terry INTE är på planen. Däremot släpper de in lite färre mål när Terry är med.

- Förbannade jäv*a statistikhel***e!!!

onsdag 5 augusti 2009

Xabi Alonso - en förlust

Jag vet inte om den här statistiken säger att Xabi Alonso var bra förra säsongen, men den säger i alla fall att han hade bollen jävligt mycket. Mest av alla i hela Premier League, faktiskt. Det kan bli svårt att fylla den luckan för Liverpool.

Antal bolltouch per 90 minuter 2008-09:
1. Xabi Alonso, Liverpool - (2561 min.) 114,7 bolltouch/90 min.
2. Cesc Fabregas, Arsenal - (1902 min.) 108,6 bolltouch/90 min.
3. Deco, Chelsea - (1545 min.) 105,0 bolltouch/90 min.
4. Denilson, Arsenal - (3149 min) 102,9 bolltouch/90 min.
5. John Obi Mikel, Chelsea - (2885 min.) 99,6 bolltouch/90 min.
6. Jimmy Bullard, Fulham/Hull - (1554 min.) 96,1 bolltouch/90 min.
7. Michael Carrick, Man Utd - (2041 min.) 94,6 bolltouch/90 min.
8. Gael Clichy, Arsenal - (2655 min.) 94,0 bolltouch/90 min.
9. Benoit Assou-Ekotto, Spurs - (2440 min.) 93,0 bolltouch/90 min.
10. Frank Lampard, Chelsea - (3259 min.) 92,7 bolltouch/90 min.

Ibland älskar jag verkligen Premier Leagues statistikleverantörer Opta.

40 pinnar mer än väl

Ni vet hur det bråkar låta bland de tänkta bottenlagen i Premier League. De tänker sig att det är 40 poäng som krävs för att hänga kvar, och det pratas om det här "40 poängs-målet" väldigt ofta. De senaste säsongerna har det dock sett ut så här i sluttabellen:

2007-08
15. Sunderland 39p
16. Bolton 37p
17. Fulham 36p

2008-09
16. Sunderland 36p
17. Hull 35p

Det går alltså alldeles utmärkt att klara sig kvar på färre än 40 poäng. Sedan 1995-96, när det åter blev 20 lag i Premier League, så har följande klubbar hängt kvar på mindre än 40 poäng:

1995-96: Coventry(38p) och Southampton(38p)
1999-2000: Derby(38p) och Bradford(36p)
2003-04: Everton(39p)
2004-05: Portsmouth(39p) och West Bromwich(34p)
2005-06: Portsmouth(38p)
2006-07: Fulham(39p) och Wigan(38p)
2007-08: Sunderland(39p), Bolton(37p) och Fulham(36p)
2008-09: Sunderland(36p) och Hull(35p)

Trenden är tydlig. Under de åtta första Premier League-säsongerna med 20 lag inträffade detta bara under två säsonger. Sedan dess har det gällt minst ett lag per säsong. Om man slår ihop det 17:e-placerade lagets poäng från de fem senaste säsongerna så får man 36,2 poäng. Det är alltså DÄR den magiska gränsen går numera.

Å andra sidan så kan man åka ur om man har 40 poäng eller mer också, men det var ett tag sen nu:

1996-97: Sunderland(40p)
1997-98: Bolton(40p)
2002-03: West Ham(42p)

måndag 3 augusti 2009

Nästa Premier League

I april lämnade Boltons ordförande ett förslag till Premier League om hur ligan ska kunna se ut om några år, om/när UEFA:s regel om att det max får vara 18 lag i högstaligorna i medlemsländerna. Gartsides förslag är att Premier League skulle bestå av 36 lag, uppdelade på Premier League One och, surprise, Premier League Two. I PL2 skulle även Celtic och Rangers få vara med, men jag fattar inte varför de skulle vilja det. Dessutom vill Gartside allra helst stänga ligorna, men han verkar inse att idén med att lag kan bli ned- och uppflyttade är rätt så nödvändig. Därför skulle det med all säkerhet bli två lag som kan gå upp eller åka ur, men kanske bara ett. Hur som helst så skulle ligorna se ut så här inför den kommande ligastarten om de var verklighet idag:

PREMIER LEAGUE ONE
1.Manchester Utd
2.Liverpool
3.Chelsea
4.Arsenal
5.Everton
6.Aston Villa
7.Fuham
8.Tottenham
9.West Ham
10.Manchester City
11.Wigan
12.Stoke
13.Bolton
14.Portsmouth
15.Blackburn
16.Wolverhampton
--------------
17.Birmingham
18.Burnley

PREMIER LEAGUE TWO
1.Sunderland
2.Hull
--------------
3.Newcastle
4.West Bromwich
5.Middlesbrough
6.Celtic
7.Glasgow Rangers
8.Sheffield Utd
9.Reading
10.Preston NE
11.Cardiff
12.Swansea
13.Ipswich
14.Bristol City
15.Queens PR
16.Sheffield Wed
---------------
17.Watford
18.Doncaster

Väldigt mycket Midlands, London och nordvästra England i PL1, och väldigt mycket norra Storbritannien i PL2 om ni frågar mig. Celtic ser nog redan fram emot mötena med Doncaster och Bristol City.

Tränarintervju, del 16

Efter att ha betat av 15 av de 16 Allsvenska tränarna gick praktikant-Leo på pumpen rejält när han skulle få tag i någon från ÖIS. Janne Carlsson försvann, ersattes av Åge Hareide, och det har tydligen varit telefonstopp där. Därför gjorde praktikant-Leo det enda rätta och ringde den assisterande tränaren istället, och det gör ju inte så mycket eftersom han har spelat i Premier League!

Hallå, hallå Martin Pringle! Kollar du något på Premier League?
- Klart jag gör. Har ju själv spelat där.

Kan du berätta om din tid i Charlton?
- Det var riktigt tufft. Tuffare än någon annan liga jag spelat i. Man säger ju också att det är världens tuffaste liga. Och populäraste.

Vad var skillnaden mellan spelet i England och spelet i Portugal när du spelade för Benfica?
- Oerhörd skillnad på tempo, fart och teknik. Allt var bättre i England. Sen är det ju inramningen av matcherna. Jag tror inte folk riktigt förstår det men det spelar ingen roll om du är i Premier League eller The Championship, det är alltid fullsatt på arenorna och stämningen är fantastisk.

Har du någon favoritarena du har spelat på?
- Jag spelade ju på The Valley så det är väl min favoritarena.

Följer du fortfarande Charlton?
- Ja det gör jag. Jag kollar så noga jag kan.

Har du varit tillbaka på The Valley sen du lämnade klubben?
- Flera gånger. Senast var förra året mot Southampton i The Championship.

Vad slutade matchen?
- 0-0, en riktigt, riktigt tråkig match tyvärr.

Höll du på något annat lag när du flyttade till England?
- Nej det gjorde jag inte. Jag hade i och för sig en Tottenhamtröja jag fick av pappa när jag var liten. Men Charlton blev mitt lag där borta.

Hur var det att spela mot Tottenham med en Spurströja liggandes hemma?
- Äh, det är inget man tänker på. Jag höll ju på Charlton. Men det fanns sex spelare i laget som höll på Tottenham, fyra på West Ham. Det spelar ingen roll vilket lag man håller på när man har sin egna tröja på sig. Kom ihåg Clive Mendonca. Han kan inte visa sig i Sunderland längre. Alla vet att han är en passionerad Sunderlandsupporter men sänker man ett lag med ett hattrick så gör man.

Vem är den bästa lagkamraten du hade i England?
- Danske Claus Jensen. När han kom till oss var han ruskigt bra.

Vem är den värsta motståndaren du har spelat mot?
- Jaap Stam. Han var stor, stark och snabb.

Blir du inspirerad av någon tränare idag?
- Jag tittar på alla möjliga. Men det är skillnad på vår roll och deras. De är managers. De har pengar att röra sig med. Det har inte vi. Vi är tränare som i regel får jobba med det material vi redan har.

Vill du jobba där? Som manager?
- Ja, det är en dröm. Vem vill inte jobba där? Charlton vore idealet.

Men om någon annan klubb frågar?
- Ett sådant erbjudande hade man varit tvungen att överväga om du förstår vad jag menar.

Vilket är ditt bästa Premier League-minne?
- Vi åkte ju ur högsta ligan när jag kom till Charlton på våren. Men året efter när vi vann Division One var fantastiskt. Det var mäktigt att ta upp Charlton i Premier League igen. Mitt absolut största minne.

Vilket är det bästa målet du gjorde där borta?
- Det var i Division One på annandag jul. Vi mötte våra ärkerivaler Crystal Palace och jag satte 2-1-målet.

Avslutningsvis, kollade du på Tipsextra när du var yngre?
- Nej inte mycket. Jag somnade bara på lördagarna, haha. Det var så dålig fotboll. Fotbollen är avsevärt mycket bättre idag.

Tack för din tid Martin och lycka till!
- Tack själv och ha det bra!