En hysterisk onsdagkväll

Såna här dagar är jag väldigt tacksam för att jag har ett jobb som kan utföras med en dator i hemmets lugna vrå - igår var nämligen desto stökigare eftersom det var ännu en av våra beryktade bowlingkvällar. Halva sport-TV-Stockholm var i vanlig ordning på plats, och någon sa att "...om de smäller av en bomb här nere så blir det inga sportsändningar mer i Sverige". Det var möjligen att överdriva, men det är många jobbarkompisar där och det är - förstås - hysteriskt roligt.

Min egen insats var under all kritik, men jag snittade iallafall över 100 på mina fyra omgångar.

Nu på morgonen har jag ägnat mig åt att titta på Arsenal-Bolton och Liverpool-Tottenham, och det var intressanta historier. Dirk Kuyt visade att en hederlig gammal slitvarg kan vara bra att ha när det går lite tungt för laget. Liverpool, detta "krislag", har nu tagit 10 poäng av 12 möjliga i sina senaste fyra ligamatcher, och motståndet har inkluderat både Tottenham och Aston Villa. De ligger på sjätte plats, en poäng efter just Tottenham och Man City (som förvisso har en match mindre spelad) och fjärdeplatsen är verkligen inom räckhåll. De närmaste två ligaomgångarna möter de Wolves på bortaplan och Bolton på hemmaplan... Liverpool har verkligen inte spelat bra de senaste månaderna, men de är alltså ändå med i racet om fjärdeplatsen ändå. Det finns grader i helvetet, kan man säga.

Bolton håller till i en annan grad av detta helvete. Owen Coyle har fått en tuff start på nya jobbet, detta trots en adrelaninstinn första match hemma mot Arsenal och igår en drömstart i den andra Coylematchen, borta mot Arsenal. Till slut så har det ändå blivit förluster med 2-0 och 4-2 för Bolton, som allt mer känns som ett Championshiplag. En kul detalj från matchen var att Gary Cahills 1-0-mål innebar att han gick upp i ensam ledning i backarnas skytteliga, målet var nämligen hans femte i ligan för säsongen. Det tog å andra sidan bara 58 minuter innan Thomas Vermaelen tangerade den siffran med sitt 3-2-mål. Det var sannerligen på tiden för belgaren, som ju började säsongen målmässigt briljant med fyra mål på de sju första omgångarna. Det dröjde till den 22:a matchen innan mål nummer fem kom.

Vad som hände på Villa Park i Ligacupen kan jag knappt begripa. Jag har sett höjdpunkterna från matchen, och visst fanns det en hel del chanser - men 6-4 är helt bisarra siffror. Okej att något av målen såg ganska så enkelt ut, men det verkar mest ha varit en match där "allt" gick in. Det var lite dramatiskt i början när Blackburn faktiskt hade vänt på det hela, men Aston Villas ryck gjorde att det blev en mycket komfortabel seger med totalt 7-4 till slut.

Målexplosionen framåt var säkert mycket välkommen hos Villa, förresten - de har inte gjort mål i sina tre senaste ligamatcher. Skulle de bli nollade i nästa match också är det tangerat Premier League-rekord för deras del. De möter Arsenal(h) härnäst...

Martin Olssons tröstmål var sjukt snyggt, och jag tycker att han visat bra "go" när han väl har fått spela. Det kan mycket väl bli mer speltid för honom de närmaste veckorna med tanke på att de som tidigare har valts före honom knappast har tagit chansen.