Ett steg bak och två steg fram

Jag och foto-Jocke tittar trängtande mot nordost, alltså hemåt, innan vi strax sätter oss på tåget söderut till London. Efter det hoppas vi kunna åka tåg till Bryssel (men det har varit smockfullt de senaste dagarna), och sen via Köln, Hamburg och Köpenhamn innan vi kan börja skönja våra hem, ljuva hem.

Hade egentligen tänkt skriva mer om den synnerligen underhållande matchen vi var på igår, Wigan-Arsenal, men det tar vi senare. Istället tänker jag berätta om ett SMS jag fick av foto-Jocke imorse.

Vi hade avtalat tid för frukost 08.00, och klockan var väl 08.10 när jag fick SMS:et. Det stod "Cantona i repan".

Jag förstod direkt humorn och piken. Jag var försenad och det där var foto-Jockes sätt att få mig att snabba på ner till receptionen. Jag var ganska snabbt iväg, och kom ner till hotellreceptionen på någon minut eller två. Då insåg jag att det var sant. Där stod han. Cantona.

Han såg lite äldre och smalare ut än väntat, och de gråa håren i skägget blir inte färre, men vad spelar det för roll.