Det här är det 250:e inlägget jag har hunnit med på den här bloggen! Jag är lite imponerad själv, faktiskt. Jag minns att jag tidigare spred kommentarer som "Börjar jag att blogga, skjut mig!", men nu när jag har gjort det ett tag så tycker jag att det är riktigt roligt.
Detta, det 250:e inlägget, handlar om Tobias Linderoth. Jag såg på expressen.se att Lühr tycker att Linderoth är viktigare än Zlatan. Jag håller inte med.
Visst är det trist att Linderoth blir skadad, och han är ju given när han är frisk. Inget snack om det. Däremot vill jag avdramatisera mytbilden om att den centrala, defensiva mittfältspositionen (det som heter "balansspelare" på fotbollsspråk, vilket är märkligt eftersom alla spelare måste balansera sitt spel) är så fruktansvärt avancerad.
Manchester United har flera gånger under hösten haft Anderson i den positionen.
Arsenal litar till fullo på Mathieu Flamini.
Chelsea har haft John Obi Mikel där i över ett år nu.
Det som krävs är alltså inte ett strategiskt, rutinerat geni. Det duger utmärkt med en hyfsad fotbollsspelare som har en tydlig roll. Precis som Linderoth, med andra ord. Såna har vi fler av.
Bästa ersättaren enligt mig är Anders Svensson. Han kan Lagerbäcks spelsystem utantill och är bättre defensivt än Kim Källström. Voila!
En tänkbar startelva i EM skulle därmed se ut så här:
Shabaan
--------
Nilsson, Mellberg, Hansson, Edman
--------
Alexandersson, Källström, Svensson, Ljungberg
--------
Ibrahimovic, Elmander
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar