Igår smattrade det till lite i mobilen, och diverse människor från sportjournalistbranschen kallade mig för "Ekwall wanna-be" i ett gäng olika SMS. Jag förstod då att någon kallat mig det i skriven text, och det visade sig vara Sportbladets Jonatan Jeppson. Han tyckte att jag var en Ekwall wanna-be som skrev ungefär hälften så bra. Sen skrev jag att jag hade stort ego. Jaha.
Grunden till detta var att jag, precis som Ekwall, sågat Sportbladets nu bortplockade TV-sportkrönikör Frank Östergren. Jag kallade gammelsmurfen Frank konsekvent för "dåren", och det tyckte Jeppson var ett tecken på låg nivå. Skönt att just TV-sportkrönikan i Sportbladet numera är etikens och moralens väktare. Men det är klart - Jeppson brukar väl ha hand om månadsmagasinet "S" där Frank ska skriva någon liten text, så han gick väl ut och stöttade sin stackars kollega för att få lite bättre stämning på redaktionen.
Moralpredikningar mot "smutskastning mot folk i samma bransch" kan jag förstå, ibland blir det för mycket pajer som kastas, stormar i vattenglas och sandlådor och allt möjligt. Men att just en av de två kvällstidningarna tar till orda är patetiskt. Kasta inte pil i kuvös. Bättre lycka med nästa krönika, herr Jeppson.
Nåväl; nu till viktigare saker.
Elano, ständigt denne Elano. Bra scoutat, om man säger så... Det har tjatats mycket om Man City i svensk media, men resultaten gör det faktiskt befogat!
Straffar och utvisningar i ett Merseysidederby!? Jag är inte jätteförvånad...
Mina tips inför den här säsongen om Portsmouth och Blackburn som rejäla uppstickare ser ruggigt bra ut. Båda lagen gör finfint ifrån sig, Pompey har dessutom haft ett otroligt svårt matchprogram. Mitt tips inför säsongen om Arsenal som ett lag för platserna 6-8 talar vi tystare om, tycker jag.
Alex kan skjuta frisparkar, och nu talar jag inte om Niclas Alexandersson.
Har ni sett Glen Johnsons mål för Pompey mot Wigan? Så kan det gå när en ytterback tar initiativ inåt i banan. Otroligt bra gjort, men herreguuuuuuud vad ensam han får vara. Wigan har en del försvarsspel att träna på.
Egypten heter Ägypten på tyska, det var en av upptäckterna jag gjorde under semesterveckan i Sharm El Sheikh. Okej, dykningen var hyfsad, men förutom det så sammanfattar jag vistelsen där som ett råd: Åk inte dit. Som semesterort betraktad får Sharm El Sheikh bottenbetyget "inga målgivande passningar (utbytt i paus)".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar