
Försvar: Jose Bosingwa, Chelsea, Ricardo Carvalho, do, Paulo Ferreira, do, Pepe, Real Madrid, Bruno Alves, Porto, Fernando Meira, Stuttgart, Miguel, Valencia, Jorge Ribeiro, Boavista.
Mittfältare: Petit, Benfica, Miguel Veloso, Sporting Lissabon, Joao Moutinho, do, Raul Meireles, Porto, Deco, Barcelona.
Anfallare: Cristiano Ronaldo, Manchester United, Nani, do, Ricardo Quaresma, Porto, Simao Sabrosa, Atletico Madrid, Nuno Gomes, Benfica, Hugo Almeida, Werder Bremen, Helder Postiga, Panathinaikos.
De här tre lirarna är de jag vill se lite mer av under EM-slutspelet:

2. Ricardo Quaresma - på ena kanten i sitt 4-3-3 eller 4-5-1 (beror på hur man ser det) har Portugal Cristiano Ronaldo. På den andra kanten lirar Quaresma. För er som inte minns honom från Sporting Lissabon eller Barcelona eller har sett honom nu i Porto kan jag beskriva honom åt er: Quaresma är en fattigmans-Ronaldo. Fast han kostar nog en 300 miljoner att köpa ändå, om man nu vill det.
3. Deco - det är alltid något tragiskt med storspelare som blir lite på dekis, och Deco är nu mera Decis (här slog Arne-influenserna till igen, jag ber om ursäkt). Men lite på samma sätt som för Fredrik Ljungberg är EM verkligen sista chansen att ge en karriär få nedåtgående nytt bränsle.
Mitt tips för hur det går för Portugal: Finalförlust. Eller förresten, jag ändrar mig. Fr.o.m 1:a juni tror jag att de torskar i semin.
4 kommentarer:
Jag älskar mästerskap! Ingenting slår när Film-Ronaldo lipar som en liten tjej! Vilket han alltid gör i mästerskap. Alltid.
Skall bli intressant att se vilka 3 profiler du väljer i Grekiska truppen.
Gooner: Var underbart när han grinade efter EM Finalen 2004, så underbart att se han misslyckas framför hemmapubliken :)
Grina kan man göra om man underpresterar, eller förlorar pga orättvisa, inte när man överträffar alla förväntningar och sedan förlorar mot ett lag som är uppenbart bättre. Ronaldo borde gråta glädjetårar över att få spela final i EM och semifinal i VM. Mer än så uppnår de aldrig!
Minns att Maradona grät efter finalförlusten mot Tyskland 1990, dit de tagit sig efter att ha blivit utspelade av först Jugoslavien och sedan Italien.
Det är väl bättre att gråta när man förlorar en fotbollsmatch än att gråta på i en blogg pga sin avundsjuka? Jag önskar också att svenskar kunde gråta när de förlorar, för att de älskar sitt land, för att de gör allt för att vinna för sitt land, att de har dessa vinnarskallar i laget. Det är väl bra att han visar folket att han älskar sitt land, enligt mig iallafall.
Skicka en kommentar